Terbium

Content

Terbium är en sällsynt jordartsmetall som används i små mängder i modern energiteknik. I dagens energisystem är ämnet framför allt relevant för vindkraft, särskilt i direktdrivna vindkraftverk med permanentmagnetgeneratorer. Dessa magneter möjliggör omvandlingen av den mekaniska rörelsen från rotorbladen till elektricitet utan växellåda, vilket ställer höga krav på magnetisk styrka och temperaturstabilitet.

Terbium (Tb) tillhör lantaniderna och räknas till de tunga sällsynta jordartsmetallerna. Metallen är silvervit och relativt mjuk, men förekommer aldrig som ett fritt grundämne i naturen. I stället återfinns terbium bundet i olika mineral, bland annat cerit, gadolinit, monazit, xenotim och euxenit. Det finns inga malmer med hög halt av terbium; ämnet förekommer i låga koncentrationer tillsammans med andra sällsynta jordartsmetaller i samma mineraliseringar, vilket gör utvinning och separation tekniskt krävande.

Inom vindkraft används terbium främst som tillsats i neodym-järn-bor-magneter (NdFeB-magneter). Den största andelen av den terbium som utvinns globalt används i magnettillverkning. Tillsatsen av terbium förbättrar magneternas temperaturstabilitet och gör att de behåller sin magnetiska styrka vid högre temperaturer. Detta är särskilt relevant för vindkraftverk som är i kontinuerlig drift och utsätts för varierande miljöförhållanden, både till havs och på land. Genom att magneterna kan göras mer stabila möjliggörs också mer kompakta och lättare generatorer med hög verkningsgrad och lägre underhållsbehov, även om den faktiska mängden terbium i varje verk är liten.

De globala förekomsterna av sällsynta jordartsmetaller är ojämnt fördelade och starkt koncentrerade till ett fåtal regioner. Utvinning och förädling domineras i dag av Kina, som har betydande reserver av flera sällsynta jordartsmetaller, däribland terbium. Samtidigt pågår prospektering och forskning i andra delar av världen i syfte att kartlägga nya fyndigheter och minska beroendet av koncentrerade leveranskedjor.

I Sverige har intresset för sällsynta jordartsmetaller ökat under senare år, i takt med att frågor om elektrifiering, materialförsörjning och strategiska beroenden fått större politisk och industriell betydelse. Diskussioner om prospektering och möjliga fyndigheter har aktualiserats i olika sammanhang, inom politik, myndigheter, industri och i den offentliga debatten. I Sverige pågår också konkret prospektering efter sällsynta jordartsmetaller. I Olserum i Västerviks kommun undersöks ett område som innehåller lantanider som terbium och yttrium. Området har pekats ut som riksintresse för sällsynta jordartsmetaller, vilket markerar dess betydelse i ett nationellt sammanhang. Undersökningstillstånd har möjliggjort prospektering med syfte att klarlägga fyndighetens geologiska förutsättningar.

Samtidigt finns det en längre historia av kunskapsproduktion kring dessa material i Sverige. Flera sällsynta jordartsmetaller har fått sina namn med koppling till svenska fyndplatser. Terbium är ett av dessa ämnen och fick sitt namn efter Ytterby utanför Stockholm, där Carl Gustaf Mosander år 1843 identifierade grundämnet i samband med kemiska analyser av lokala mineral.

Ann-Sofie Kall, 13 februari 2026