Den gröna omställningen beskrivs ofta i termer av brådska. Klimatförändringarna kräver snabba åtgärder, elektrifieringen behöver skalas upp och tillgången till kritiska råmaterial har blivit en central fråga i både europeisk och svensk politik. Samtidigt väcker denna acceleration nya frågor om hur beslut fattas, vilka perspektiv som får utrymme och hur långsiktiga miljö- och rättviseaspekter hanteras. I artikeln “It’s about time: Governing through acceleration under the critical raw materials act in Sweden” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., publicerad i The Extractive Industries and Society, undersöker Åsa Nilsson Dahlström, Ann-Sofie Kall och Åsa Westermark hur det ökade intresset för mineralutvinning i Sverige formas genom politiska narrativ och styrningspraktiker i samband med EU:s Critical Raw Materials Act (CRMA).

Artikeln visar hur acceleration inte enbart fungerar som ett administrativt svar på ökade krav på snabbare tillståndsprocesser, utan också som en styrningsprincip i sig. Genom analyser av policytexter, offentliga uttalanden och myndighetsmaterial identifieras fyra sammanlänkade förändringsprocesser, att lägga till, ersätta, ta bort och begränsa, som tillsammans bidrar till att omforma ansvarsfördelning, legitimitet och möjligheterna till deltagande i svensk gruv- och miljöstyrning.

Ett centralt resultat är att berättelser om brådska och nödvändig snabbhet kan förenkla de målkonflikter som präglar energiomställningen. Klimatpolitik, biologisk mångfald, lokala intressen och urfolksrättigheter sammanfaller inte alltid, och när tempo blir ett överordnat mål riskerar utrymmet för reflektion och deliberation att minska. Artikeln argumenterar därför för att acceleration bör förstås som en politisk process med normativa konsekvenser, snarare än som en neutral teknisk lösning.

Samtidigt betonar studien att dagens tillståndsprocesser inte är oproblematiska. Frågan är inte om förändring eller effektivisering behövs, utan hur snabbhet kan förenas med legitimitet, rättvisa och långsiktig hållbarhet. I detta ligger en av energiomställningens centrala utmaningar: att hantera brådskan utan att förlora förmågan att hantera komplexitet och konflikter.

Artikeln bidrar till forskningsfältet genom att synliggöra hur tid, tempo och brådska blivit centrala politiska resurser i styrningen av den gröna omställningen, och hur dessa påverkar relationen mellan klimatmål, demokratiska processer och naturresursförvaltning.

Bild på förstasidan av artikeln