”Om utbildning ska leda till förändring måste den själv vara föremål för förändring”. Det gäller oavsett på vilket stadium eller i vilket ämne undervisningen bedrivs. Det är alltså ett omfattande arbete som krävs. Men ingen av oss behöver göra allt.

Vill du veta mer?

Läs om hur kollegor på JU arbetar med hållbarhet i sina kurser.
Tre fiktiva scenarion som exempel på aktiviteter.

Förändringar inom enstaka kurser kan vara en början till att implementera hållbar utveckling som ”Whole Institution Approach” vid ett akademiskt lärosäte.

Du som lärare kan bedriva hållbarhetsarbete med många olika fokus. Det kan röra kurs- och programinnehåll men också arbetssätt och lärares och studenters arbetsmiljö.

Frågor som kan vara en hjälp på vägen när du funderar över vad du vill satsa på är:

  • Vad behöver dina studenter kunna när de kommer ut i sitt yrkesliv?
  • Vad krävs i styrdokument för utbildningsverksamhet?
  • Vad säger olika policyer om vart vi behöver röra oss när det gäller hållbarhetsarbete?

Dagens hållbarhetsrelaterade problem är ofta väldigt komplexa, så kallade Wicked problems. Därför kan det vara svårt att bedöma vad som behövs för undervisning om hållbar utveckling. Speciellt utmanande är att vi som lärare inte har svar på de komplexa frågorna och därför tvingas gå utanför vår trygga zon. Det finns helt enkelt inga klara svar och lösningar. Vi behöver lära oss tillsammans med våra studenter. Och vi behöver inte förändra allt på en gång.

Det har visat sig att en kombination av traditionella undervisningsmetoder (föreläsningar, studentpresentationer, seminarier) och upplevelsebaserad (ex. dramaövningar, fältstudier, filmproduktion) och handlingsorienterad undervisning kan leda till ökad handlingskompetens hos studenter.

Som lärare har du själv bäst överblick över hur hållbarhetsarbete skulle kunna vävas in i den konstruktiva länkningen i din kurs, allt från lärandemål över läraktiviteter till examination. Men gott stöd får du i UNESCOS Education for sustainable development goals : Learning objectives.

Nedan kan du läsa mer om wicked problems och allmänt om hållbarhetsarbete i praktiken. Du kan även ta del av exempel från kollegors verksamhet vid JU och från andra lärosäten.

När man undervisar om hållbarhet är det oundvikligt att stöta på svåra problem som ofta inkluderar klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och social ojämlikhet.

Wicked problems är komplexa, mångfacetterade frågor som är svåra att definiera och ännu svårare att lösa. Några viktiga egenskaper hos dessa problem är:

  • De har många faktorer som är beroende av varandra, vilket gör dem svåra att hantera isolerat.
  • Orsakerna och effekterna är ofta oklara och lösningar kan få oförutsedda konsekvenser.
  • Olika intressenter kan ha motstridiga värderingar och prioriteringar, vilket gör det svårt att nå samförstånd.
  • Det finns ingen enskild, slutgiltig lösning, och försök att lösa problemen kan leda till nya problem.

Inom hållbarhetsutbildning handlar det om att lära studenterna att tänka kritiskt, förstå flera perspektiv och utveckla adaptiva, innovativa lösningar för att hantera svåra problem. Det kan leda till välgrundade bedömningar som baseras på noggranna observationer och en mångfald av erfarenheter, färdigheter och perspektiv.

Hållbarhetsaspekter behöver synliggöras såväl i utbildningsplanen som i kursplaner där detta passar.

Genom att införa komplexa frågor i undervisningen förbereder du studenterna för att kunna navigera i och bidra till en hållbar framtid trots de inneboende svårigheterna.

Det finns två generella sätt som du kan integrera ämnet hållbar utveckling i ämnesinnehållet: exemplifiering och tillämpning.

 

Exemplifiering innebär att man som lärare arbetar med hållbarhetsrelaterade områden i sitt ämne, till exempel

  • att man språkmässigt bearbetar en text som berör hållbarhet
  • att man ser på hållbarhetsfrågan i ett historiskt perspektiv
  • att man i matematik gör beräkningar relaterade till klimatförändringar.

På detta sätt kan man involvera hållbarhetsfrågor i de flesta ämnen.

 

Vid tillämpning använder man sig av befintliga principer, metoder och verktyg direkt på hållbarhetsrelaterade frågor för problemlösning. Detta innebär att man arbetar med hållbarhetsfrågor på ett mer aktivt sätt. Man kan exempelvis:

  • diskutera logistik eller uppköp i de kurser där detta passar, både ur ett miljömässigt, etiskt och rättviseperspektiv
  • introducera begreppet cirkulär ekonomi där produkter är utformade för återanvändning, återvinning och minimalt avfall
  • kombinera principerna för lean manufacturing med hållbarhet för att minska slöseri och förbättra effektiviteten
  • diskutera tekniker som just-in-time (JIT) och hur de kan anpassas för att minimera miljöpåverkan
  • diskutera energieffektiva metoder i verksamheten, till exempel användning av förnybara energikällor, optimering av energianvändningen och implementering av energibesparande teknik
  • undersöka lokala handlares och konsumenters kunskaper och attityder.

Ofta lyfts betydelsen av studentaktiviteter utanför den reguljära undervisningen fram. Vid JU genomför Students for Sustainable Action (SSA) ett flertal aktiviteter som innebär handlingskompetens i praktiken:

  • klädbytardagar
  • medverkan i klimatveckan
  • odling på campus
  • aktiviteter till stöd för mänskliga rättigheter.

SSA samverkar redan med andra aktörer inom lärosätet t.ex. genom en ”Climate fresk” workshop och en hållbarhetsdag.

Den här typen av studentledda initiativ kan du med fördel lyfta fram och uppmuntra om det passar i undervisningen. Du kan till exempel försöka hitta kopplingar mellan kursinnehåll och studentledda hållbarhetsaktiviteter.

Gemensamt för de exempel från tidigare forskning som ges nedan om hur man kan integrera hållbarhetstemat i kurser är att studenter erbjuds ett mer studentaktivt lärande.

En kurs om biologisk mångfald vid University of Wisconsin-Madison omorganiserades. Målet var att inte bara förmedla fakta utan också göra studenterna medvetna om sin egen påverkan på biologisk mångfald och att ge dem verktyg för att agera (Moyer-Horner et al., 2010).

Utöver traditionella undervisningsinslag fick studenterna arbeta aktivt genom att

  • reflektera över sitt förhållande till naturen genom mindfulness-övningar
  • mäta och reflektera över sitt eget ekologiska fotavtryck
  • genomföra en presentation om förhållandet mellan konsumtion och artutdöende inför publik.

Studenterna fick dessutom vid två tillfällen under kursen rapportera sin aktuella avfallsproduktion, sin energi- och vattenanvändning, samt sina transport- och matvanor.

I kursen fick studenterna också samverka med samhället genom att delta i olika naturvårdsprojekt utanför universitetet på fritiden. Detta påverkade slutbetyget positivt.

Genom ett mer aktivt sätt att arbeta med hållbarhet i kursen visade sig studenterna öka sin handlingskompetens.

 

Studentaktivt lärande är viktigt för lärprocessen. I en studie av en kurs Aspects of sustainability: an international perspective inom en masterutbildning vid Lincoln University, Nya Zealand, undersökte man vilka läraktiviteter i kursen som mest påverkade mastersstudenternas syn på människans förhållande till naturen och deras handlingskompetens. Det visade sig vara klassdiskussioner, debatter och reflektioner. Genom undervisningen blev studenterna mer övertygade om nödvändigheten av en hållbar utveckling och fick en större medvetenhet om lokala hållbarhetsfrågor.

I kursen fick studenterna möta frågor som

  • What are the problems?
  • Why do we have these problems?
  • How do we change?
  • Where do we want to go?

Undervisningen kombinerade föreläsningar, filmer och klassövningar med mer transformativ pedagogik som skulle stimulera samarbete, reflektivt lärande och handlingskompetens.

Studenterna fick fortlöpande reflektera över sitt eget förhållningssätt och lärande.

 

Om du vill arbeta med hållbarhet i din kurs finns det en mängd olika tekniker och verktyg som du kan använda dig av. Till exempel kan du ha diskussionsövningar i form av Fish Bowl Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller 4 hörn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller använda dig av kortspelet 2030 SDGs game

Det finns även nätbaserade spel som du kan använda i undervisningen som du bland annat kan hitta på sidan Gamepedia eller Målkompassen

Du kan även låta dina studenter använda sig av nätbaserade verktyg för att mäta sitt ekologska fotavtryck: Footprint calcultator, WWF-footprint, Min klimatpåverkan