Som lärare kan du bidra till att förbereda dina studenter för framtiden genom att främja deras utveckling av förmågor, så att de kan förstå och hantera komplexa sammanhang.

Studenter med olika bakgrund och på olika utbildningsprogram kan behöva utveckla olika förmågor. Förmågor ska här förstås som de kunskaper, färdigheter och den motivation som krävs för att handla i olika sammanhang, ha handlingskompetens. Utvecklingen av sådana förmågor förutsätter inte sällan att man ändrar sin, ofta omedvetna, inställning i grunden till hur världen fungerar.

UNESCO lyfter åtta nyckelförmågor (UNESCO, 2017):

  • förmåga till systemtänkande (att förstå och kunna analysera komplexa system)
  • förmåga till att förutse olika möjliga framtider (att skapa visioner för framtiden)
  • normativ kompetens (förmågan att förstå och reflektera över de normer som ligger till grund för ens handlingar)
  • strategisk kompetens (förmågan att tillsammans med andra utveckla och genomföra åtgärder som främjar hållbarhet lokalt eller globalt)
  • samarbetskompetens (att kunna förstå, samarbeta med och lära sig av andra)
  • förmåga till kritiskt tänkande (att kunna reflektera och ifrågasätta normer och åsikter)
  • förmåga till självkännedom (att kunna motivera sina handlingar och att kunna hantera sina egna känslor)
  • problemlösningsförmåga (att kunna utveckla lösningar på komplexa hållbarhets problem, så kallade wicked problems).

Handlingskompetens

Alla ovan nämnda förmågor bidrar sammantaget till handlingskompetens för hållbar utveckling (ACiSD). Handlingskompetens har definierats som relevant kunskap, vilja och tilltro till egen förmåga (capacity expectations) att bidra till att lösa komplexa problem, och tilltro till att förändringar är möjliga (outcome expectancy).

Kommentar till figuren: Egenskaper som kännetecknar handlingskompetens för hållbar utveckling (Sass et al., 2021, s. 1287). ACiSD, Action Competence in Sustainable Development.

Handlingskompetens innefattar alltså kunskap både om det aktuella ämnet och om handlingsmöjligheter och normer. Förmåga till kritisk reflektion, flexibilitet och en positiv inställning till olika handlingsalternativ är också viktiga aspekter liksom villighet och engagemang att bidra till handling. Särskilt viktiga är slutligen också självförtroende, både gällande egna förmågor och möjligheten att påverka. Bland studenter vid JU visade sig särskilt tilltro till egen förmåga ha betydelse för handling mot klimatförändring (Lakew et al., unpublished data).

Ytterligare kompetenser som är viktiga för framtidens arbetsmarknad lyfts i en OECD-rapport från 2025:

  • tekniska färdigheter, till exempel kunskaper om produktionsprocesser, maskinoperationer och andra specialiserade uppgifter som är viktiga för ett visst område eller en viss bransch
  • generella färdigheter som kan tillämpas på olika jobb, branscher eller situationer. Exempel är kommunikation, lagarbete, problemlösning, anpassningsförmåga och ledarskap.
  • hållbarhetskompetens som innefattar förståelse för sambandet mellan sociala och ekologiska system, kritiskt, kreativt och systemiskt tänkande samt en vilja att agera och samarbeta med andra för att forma en hållbar framtid, att ha en så kallad handlingskompetens.

En kombination av traditionella undervisningsmetoder (föreläsningar, studentpresentationer, seminarier), i kombination med upplevelsebaserad (ex. dramaövningar, fältstudier, filmproduktion) och handlingsorienterad undervisning har visat sig leda till ökad handlingskompetens hos studenter. Exempelvis beskriver Moyer-Horner et al. (2010) hur de omorganiserade en kurs om biologisk mångfald vid University of Wisconsin-Madison från att enbart förmedla fakta till att dessutom göra studenterna medvetna om sin egen påverkan på biologisk mångfald liksom att få dem att påverka själva. Utöver de traditionella inslagen fick studenterna reflektera om sitt förhållande till naturen genom mindfulness-övningar, mäta och reflektera över sitt eget ekologiska fotavtryck samt genomföra en presentation om förhållandet mellan konsumtion och artutdöende inför publik. Studenterna fick dessutom vid två tillfällen under kursen rapportera sin aktuella avfallsproduktion, sin energi- och vattenanvändning, samt sina transport- och matvanor. Inslag av samverkan med samhället ingick också i kursen. Sålunda uppmanades studenterna att delta i olika naturvårdsprojekt utanför universitetet på fritiden, vilket också positivt påverkade slutbetyget. Utvärderingar visade att studenterna ökade sin handlingskompetens efter avslutad kurs.

En studie från en masterutbildning vid Lincoln University, Nya Zealand, undersökte vilka moment i en kurs med titeln ”Aspects of sustainability: an international perspective” som mest påverkade mastersstudenters syn på människans förhållande till naturen och deras handlingskompetens. Kursen var uppdelad i fyra olika delar. Den första delen fokuserade på vilka hållbarhetsutmaningar mänskligheten står inför (”What are the problems”) och den andra de grundläggande orsakerna till dessa problem (”Why do we have these problems”). Del tre och fyra var mer inriktade på handling och undersökte frågorna ”How do we change?” resp. ”Where do we want to go?”. Undervisningen kombinerade traditionell pedagogik med föreläsningar, filmer och klassövningar med ”mer transformativ pedagogik” med syfte att stimulera samarbete, reflektivt lärande och handlingskompetens. Studenterna fick fortlöpande reflektera över sitt eget förhållningssätt och lärande. Utvärderingen visade att studenterna efter genomgången kurs var mer övertygade om nödvändigheten av en hållbar utveckling och fått en större medvetenhet om lokala hållbarhetsfrågor. De moment i kursen som hade påverkat studenterna i störst utsträckning var klassdiskussioner, debatter och reflektioner.

 

Det finns också många goda exempel att hämta från JU. I en kurs inom programmet Globala studier vid JU genomförde en grupp studenter en undersökning av lokala handlares och konsumenters kunskaper och attityder om hållbart fiske och fiskkonsumtion. Undersökningen innefattade också i vilken utsträckning olika butiker saluförde hotade arter och vilken information om fiskarnas bevarandestatus som förmedlades till konsumenterna. I en annan kurs i biologi inom lärarutbildningen på JU undersökte studenterna hur det pågående bygget av en bro påverkade den biologiska mångfalden i vattenmiljön. Någon uppföljande undersökning av hur studenternas handlingskompetens påverkades genomfördes inte i samband med dessa undervisningsmoment, men det är rimligt att tro att kopplingen till lokala och reella exempel hade positiv påverkan i detta avseende.