Livslångt lärande och validering av vuxnas kunskap

Det livslånga lärandet är en viktig fråga i dagens politiska debatt. I ett kunskapsbaserat samhälle med en arbetsmarknad som ständigt förändras både krävs och efterfrågas möjligheter till att lära om och lära nytt. Validering av vuxnas kunskap är ett sätt att försöka ta tillvara de kunskaper och kompetenser som inte finns formellt dokumenterade.

I en ny rapport från Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) har docent Per Andersson och fil.dr. Tova Stenlund beskrivit valideringsforskningen i de nordiska länderna och lyft fram exempel på nordisk valideringsverksamhet inom två olika områden. Dels har de tittat på validering av särskilda målgrupper, dels har de undersökt valideringsverksamhet med syfte att öka flexibiliteten i arbetslivet. Utifrån ett antal begrepp har de sedan analyserat vilka möjligheter respektive begränsningar den nordiska valideringsverksamheten visar upp. De begrepp man haft som utgångspunkt är inkludering, rörlighet, flexibilitet, "empowerment" samt anställningsbarhet.

Vad gäller den första typen av valideringsverksamhet, validering av särskilda målgrupper, berättar Tova Stenlund att det inte finns så många exempel på sådana valideringsprojekt i Sverige från de senaste åren. Det exempel man hittade i Sverige var ett projekt för validering av nyanlända, det vill säga individer med utländsk bakgrund som nyligen kommit till Sverige. Och de kunskaper och kompetenser som man främst försöker synliggöra genom denna valideringsverksamhet är olika typer av yrkeskompetens.

- Förutom erfarenhet inom ett yrkesområde tas antagligen också hänsyn till eventuell utbildning i yrket, det vill säga formell kunskap och kompetens, förklarar Tova.

Tova förklarar vidare att denna typ av validering ofta sker i form av projekt på initiativ av någon myndighet. I exemplet med validering av nyanlända genomfördes projektet som en följd av ett regeringsuppdrag som YH-myndigheten fått.

- I det här fallet var branscherna med och formade själva valideringen och hur det gick till var också beroende på bransch. Ofta finns det någon typ av branschmodell redan. Syftet för det här projektet var också att utforma fungerande strukturer och metoder för validering av nyanlända.

Vad gäller det andra området för validering, med syftet att öka rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden, visar rapporten att det görs vissa insatser även på detta område. Precis som vid valideringen av särskilda målgrupper, rör det sig även här om validering av yrkeskompetens. På detta område är det dock ofta en mer specifik yrkeskompetens som valideras. 

Läs hela reportaget med Tova Stenlund och Per Andersson här (pdf, 92.1 kB).

Per Andersson är docent i pedagogik vid Linköpings universitet. 

Tova Stenlund är disputerad i ämnet beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet.