ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Månadens forskarintervju Andreas Fejes

I månadens forskarintervju får ni träffa Andreas Fejes som är docent i pedagogik vid Linköpings universitet.

Vad handlar din forskning om?

Min forskning rör sig inom fältet vuxnas lärande. Tre spår finns i min forskning:

1. Intresse för att studera de sätt varpå den vuxna medborgaren skapas och formas såsom ett lärande subjekt.

2. Forskning om validering — processer varigenom vuxna personers tidigare lärande identifieras, bedöms och dokumenteras.

3. Yrkeslärares identitetsskapande

Inom spår 1 är mitt övergripande intresse att studera vad för medborgare som idag formas, samt hur denna formering går till genom diskurser om livslångt lärande — intresset handlar med andra ord om att studera styrning. Mina teoretiska inspirationer är främst hämtade från Michel Foucault. Tre projekt ingår i detta spår.

I min avhandling "Constructing the adult learner: A governmentality analysis" riktades intresset mot hur den lärande vuxnas skapas genom diskurser om livslångt lärande såsom de tog sig uttryck i policytexter om vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning 1924-2004.

Den andra delen fokuserade på de sätt varpå vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen skapas som lärande subjekt. Här identifierade jag tre teknologier varigenom lärande subjekt skapades; en omsorgsteknologi, en aktiveringsteknologi och en bekännelseteknologi. Den senare kan läsas mer om i en bok som kommer ut i september 2012 "The confessing society: Foucault, confession and practices of lifelong learning". Det går också att ta del av en populariserad föreläsning på temat här.

För tillfället arbetar jag tillsammans med Magnus Dahlstedt och Maria Olson med en studie om hur ungdomar inom gymnasieskolan, samt vuxna elever inom vuxenutbildning och folkbildning skapas som medborgare, inte bara genom deltagande i utbildning, inom ramen för vilket de enligt läroplaner ska formas som medborgare, utan också hur de i sitt vardagsliv skapar sig själv som medborgare.

Inom spår 2 har jag tillsammans med min kollega Per Andersson intresserat mig för att problematisera valideringspraktiker där människors kunnande, främst yrkeskunnande, bedöms och dokumenteras. Vi har bland annat studerat hur vårdbiträdens tidigare lärande, inom ramen för kompetensutveckling, har bedömts och dokumenterats i relation till omvårdnadsprogrammets kursplan.

Inom spår 3 har jag tillsammans med Susanne Köpsén studerat yrkeslärares identitetsskapande i deras rörelse mellan sitt tidigare yrke, exempelvis som byggnadsarbetare, frisör, eller elektriker, sitt nuvarande arbete som yrkeslärare, och deras tidigare deltagande i lärarutbildning.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet och finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

Livslångt lärande har under många år förts fram som en lösning, medicin, på allehanda problem i vår nutid. Skiftet från att tala om livslång utbildning till livslångt lärande är signifikant då det förflyttar ansvaret från samhället till individen. Utbildning handlar om aktivitet som äger rum inom skola, universitet eller vuxenutbildning, medan lärande är något som "alltid" äger rum. Detta tyder på att något har hänt vad gäller hur vi i vår nutid resonerar om styrning. Detta är något som jag in min forskning kritiskt har velat problematisera. Vi tar idag för givet att lärande är något gott, att det är bra att människor är flexibla, mobila och anpassningsbara. Det tycks också som att vi idag inte styrs, dvs. att vi i relation till vuxnas lärande erbjuds en mängd möjligheter att välja vad vi skall studera, hur vi ska studera, vilken utförare vi ska välja osv. Valmöjligheterna tycks vara oändliga och därpå kan det tyckas som att vi är "fria", att det inte finns någon styrning.

Min forskning visar, med hjälp av att skapa andra bilder om hur medborgare har skapats i andra tider (diskursiva praktiker), att styrningen idag inte har försvunnit, den har bara tagit sig nya former. Styrning idag jobbar genom vår frihet — genom att vi gör aktiva val så deltar vi i att styra oss själva till att bli åtråvärda medborgare. Att bedöma om detta är en bättre eller sämre styrning än andra sätt för styrningen att operera, det lämnar jag till läsaren att bedöma.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Min förhoppning är att den ska destabilisera och rucka om de förgivettagna föreställningar vi idag har om vem den vuxne medborgare ska vara och bli genom utbildning och lärande.

Andreas Fejes, docent i pedagogik vid Linköpings universitet.
2012-05-14
ENCELL
2012-05-14
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information