Är forskningstexter för tråkiga?
Kunskapsspridning av sina resultat blir en allt viktigare uppgift för forskare. Med anledning av detta växer intresset för hur forskare kan nå ut mer effektivt, i synnerhet till näringslivet, för att få respons.
Den 25 september arrangerades ett webbinarium på temat: "Forskare, skriv för att bli läst!" Utgångspunkten var att det idag publiceras otroligt mycket inom olika discipliner. En stor del av denna publicering sker i vetenskapliga tidskrifter som har en form som gör texterna svårtillgänglig för den breda allmänheten. Att skriva populärvetenskapligt kan vara ett sätt att göra forskning tillgänglig för fler, men samtidigt är denna typ av texter inget som idag ger poäng i de flesta meriteringssystem.
Diskussionen modererades av Alastair Creelman och två forskare var inbjudna att ge sitt perspektiv på temat: Jenny Helin och Susanne Pelger. Jenny Helin, forskare vid Högskolan i Jönköping samt Högskolan i Gotland, talade om texten som ett samtal och betonade att det var viktigt att förstå textens relationella funktion. Susanne Pelger, forskare vid Lunds universitet, har intresserat sig mycket för kopplingen mellan kommunikation och lärande och har även skrivit en bok om populärvetenskapliga texter. Hon påpekade bland annat vad som kännetecknar en välskriven populärvetenskaplig text inom den vetenskapliga genren:
- Hur begrepp introduceras och återkommer i texten
- Koherens — den röda tråden
- En retorik som växlar mellan helhet och detaljer, generellt och specifikt
