ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Ny bok om livslångt lärande i yrkeslivet

Ove Jobring, ekonomie doktor och verksam vid Göteborgs universitet, är nu aktuell med sin nya bok "Livslångt lärande i yrkeslivet. Om program och system som stödjer ett ständigt lärande."

Om du med tre meningar skulle försöka beskriva vad boken handlar om, vad skulle du säga då?

Boken handlar om yrkesverksammas ständiga lärande och hur det på olika sätt kan främjas och understödjas – inte minst genom moderna onlinemiljöer. Boken är även ett försök att ge en ökad status för det informella lärande som ständigt pågår. Den visar på hur man konkret kan göra program och skapa system för att stödja ett ständigt lärande.

I boken beskriver du utvecklingstrender såsom individens ökande ansvar för sin kompetensutveckling – vilka för- och nackdelar ser du med denna utveckling?

Fördelar och nackdelar med individens ökande ansvar för sin kompetensutveckling är sannolikt beroende på person och vem du frågar. En del personer upplever säkert en ökad frihetsgrad, en dynamik och flexibilitet för val och utveckling av den egna kompetensutvecklingen. Sannolikt finns även det motsatta där det är till nackdel för dem som vill ha klara riktlinjer och en tydlig utstakad väg.

Det individuella ansvaret medför även att generiska färdigheter får en större betydelse. Det blir viktigare att veta var informationen finns, hur den ska värderas och hur den kan omstruktureras för egna behov. Sannolikt passar den här typen av färdigheter vissa individer bättre än andra.

På ett övergripande plan har man i studier kunnat visa att unga vuxnas inträde i vuxenlivet har fördröjts i hög grad beroende på en ökad individualisering (Gunnar Gillberg, Göteborgs universitet). Orsaken är att den tidigare predestinerade individuella utvecklingen idag inte är lika tydlig i kombination med ökat och mer varierat utbud av valmöjligheter. Om detta är en för- eller nackdel varierar säkert i högsta grad mellan olika personer.

Boken ger förslag på hur den ökade användningen av sociala medier och Online Learning Communitys kan fungera som ett stöd för det livslånga lärandet. Vad är det som gör OLC till ett framgångsrikt stöd för det livslånga lärandet?

Det finns många exempel på aktiva onlinemiljöer, på gemenskaper och Online Learning Communitys som fungerar som ett aktivt stöd för individens kontinuerliga lärande. Men det finns även många exempel där så inte är fallet, exempelvis genom att det inte sker någon aktivitet eller där aktiviteten är av sådant slag att den inte direkt kan sägas bidra till den yrkesverksammes kompetensutveckling. I boken lyfts onlinemiljöer och gemenskaper på nätet fram som ett exempel på möjligt system som stödjer ständigt lärande, men alla system har sina fördelar och nackdelar. I boken ges ingen prioritet till något system, eller att ett system sätts framför det andra. Det fysiska traditionella nätverket kan många gånger vara ett fullgott system för att stödja ett kontinuerligt lärande.

Fördelar som kan bidra till framgång för OLC är naturligtvis att de nätverk man deltar i online alltid finns närvarande, alltid finns möjligheten att kommunicera med någon. Diskussionen sker även ofta assynkront – det vill säga att man kan göra inlägg när man vill och att andra kan ta del av dem vid ett senare tillfälle.

En nackdel kan vara att det krävs någon form av dator och att det ibland kan kräva viss datafärdighet

Vilka online-nätverk ingår du själv i och vad tycker du om dem?

Jag ingår i en mycket stor mängd onlinemiljöer. Det är en naturlig, för att inte säga en förutsättning för yrket och mitt eget ständiga lärande. Det innebär dock inte att jag är aktiv på något sätt i alla.

De onlinemiljöer som är intressanta för mig är sådana som visar på möjliga utvecklingstendenser. Hit hör till exempel LinkedIn, som aktivt vidgar perspektiv och användningsområden inom områden såsom arbetserbjudande. Mikrobloggar, som Twitter är även intressanta som fenomen och för min egen del ett medel för omvärldsbevakning:

Generellt är jag dock något förvånad över att graden av innovativitet är relativt låg inom de olika onlinemiljöerna (om man kan delta med olika teknik eller plattformar som mobiler, plattor etc. tycker jag inte gör så stor skillnad).

Så är merparten av dialogerna i forumen textbaserade – varför används inte ljud och video mer för att stödja dialoger? Idag, liksom de senaste de senaste tio till tjugo åren, är ljud och videokonferenser alltid synkrona (samtidiga) medan assynkrona diskussioner sker genom text. Varför är det så?

Formerna för hur man kan delta och metodutvecklingen inom onlinemiljöer lyser även med sin frånvaro. Reglerna för hur att delta i forum ser i princip likadana ut idag som när idén om onlinegemenskaper föddes. Men idag har vi en mycket större kunskap om handledning och facilitering på nätet - men man ser mycket litet genomslag i praktiken av den kunskapen.
Jag tittar en del på Google+  som knappt används i Sverige – frågan är om de kan komma med något nytt? 

Och till sist, vem tycker du ska läsa din bok?

Man ska läsa min bok om man är intresserad av och arbetar med utveckling inom områden för lärande, kompetens- och kvalifikationsutveckling men även innovationsområdet är relevant.

Boken ger en bakgrund till och presenterar nya former för kompetens- och kvalifikationsutveckling. För olika yrkesgrupper och branschorganisationer visar den på vägar för hur ett stöd för ett ständigt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling kan utformas. För utbildningsinstitutioner visar den på utvecklingsmöjligheter för fort- och vidareutbildning och moderna former för alumnverksamhet. För den enskilda individen ger den råd och tips, inte minst inom onlineområdet, för hur man kan arbeta med sitt eget ständiga lärande.

Läs mer om boken på förlagets hemsida.

2013-06-18
ENCELL
2013-06-18
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information