ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Månadens forskarintervju Karin Rönnerman

I månadens forskarintervju får ni träffa Karin Rönnerman, som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning ligger inom fältet aktionsforskning och hon intresserar sig särskilt för lärares professionella lärande.

Vad handlar din forskning om?

Min forskning ligger inom fältet aktionsforskning, som är mycket brett och återfinns inom både utbildning och vård idag. I den svenska historien är det framför allt utvecklat inom arbetsvetenskap och i samarbete mellan forskare från Sverige och Norge.

Min egen inriktning inom aktionsforskning handlar mycket om att studera och lära mer om lärares professionella lärande och hur detta är möjligt genom kollektiva (kollegiala) samtal, som utgår från handlingar i praktiken men också från texter de läser i relation till de förändringar som görs. Här drar vi en koppling till folkbildningen och speciellt studiecirkeln, som betonade utbyte av erfarenheterna (Oscar Olsson) och vikten av dialogen för självbildning (Ellen Key). Genom en historisk tillbakablick är det spännande att se vad vårt eget utbildningsarv lämnat, speciellt i ljuset av alla modeller som läggs på lärarna att göra på ett visst sätt. Det är också intressant att se att även i Skolverkets stora satsningar så återkommer studiecirkeln som en väg för lärare att träffas och diskutera sin egen undervisning och vad som kan förbättras.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

Det livslånga lärandet pågår hela tiden. När jag skrev min avhandling insåg jag hur mycket erfarna lärare fortsatte att bilda sig och utveckla verksamheten kontinuerligt. Det finns en inre drift till fortsatt lärande i det man redan kan, hellre än att ta ett nytt jobb som exempelvis rektor. Lärandet tar aldrig slut. Det blir du varse när du befinner dig mitt bland elever och barn som ständigt ställer frågor och vill veta mer. På samma sätt är det för professionen, det kräver ett fortsatt lärande för att bemöta dessa vetgiriga barn och unga och för att själv kunna vara aktiv i utvecklingen av verksamheten. Det handlar också om att som professionell förhålla sig till den utveckling man är en del av, att kunna förhålla sig kritiskt till vad som sker i omvärlden samtidigt som det egna lärandet utmanas.

Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

Den fråga jag tycker är intressant är hur formell utbildning (här en kurs på universitetet) kan bidra till ett fortsatt lärande i den egna praktiken. Vad är det för incitament som krävs för att så sker? I min egen forskning ser jag också en koppling mellan lärande och ledande, det vill säga när man deltagit i aktionsforskning visar det sig att det finns komponenter som gör att man som lärare får kraft att driva det vidare i verksamheten och tar på sig ett ledarskap. I en artikel har vi benämnt detta för generativt ledarskap.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Praktiker kan lära sig mycket genom min forskning då den oftast är genomförd i partnerskap eller i samarbete med praktiker. Att utveckla en verksamhet som bygger på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet blir då reellt och kan utmana färdiga modeller för hur förbättringar kan gå till. Jag brukar prata om att forska i och med praktiker för en utveckling, till skillnad från att forska om och på. Det viktigaste praktiker kan lära är att de kan ta makten själva över skolutvecklingen genom att ställa frågor till praktiken och bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete som också dokumenteras och helst presenteras för andra i verksamheten.

Hur kan samarbete mellan skolor och universitet utvecklas?

Här finns flera vägar att gå men jag ser det kollektiva eller kollegiala samtalet som en grund för fortsatt lärande och utveckling av professionen. Om det då sker i samarbete med forskare kan spännande möten uppstå som påverkar både verksamheten i förskola/skola och verksamheten på universiteten. En nyanserad förståelse för varandras verksamheter kan utvecklas och förbättringar för fortsatta samarbeten, utbildningar och projekt kan bli ett resultat.

Karin Rönnerman, professor i pedagogik
2014-01-09
ENCELL
2014-01-09
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information