ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Månadens forskarintervju Andreas Nordin

I månadens forskarintervju får ni träffa Andreas Nordin, som är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. I sin forskning intresserar han sig bland annat för frågor om kunskapssyn och styrning i såväl formellt som informellt lärande.

Vad handlar din forskning om?

Min forskning är främst inriktad mot frågor om kunskapssyn och styrning i såväl formellt som informellt lärande. Jag har framförallt studerat hur dessa frågor skrivs fram i europeisk och svensk utbildningspolicy. Mitt fokus har då legat på vilka föreställningar som framkommer i policydokumenten vad gäller synen på den kunskap som dagens samhällsmedborgare anses behöva, samt hur såväl formella utbildningssystem som enskilda individer styrs för att svara upp mot dessa behov. Det senaste forskningsprojektet är ett utbildningshistoriskt projekt där styrningen av skolan mellan 1950-2010 studeras utifrån ett kommunalt skolpolitiskt perspektiv. Intresset är där riktat mot kommunens roll som skolpolitisk aktör i spänningsfältet mellan staten och de enskilda skolorna.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

Jag har alltid varit intresserad av utbildningsområdets och lärandets övergripande frågor. Innan jag påbörjade mina forskarstudier så arbetade jag några år som pastor inom Svenska Missionskyrkan och det var där mitt intresse för frågor om människors utveckling och livslånga lärande började ta form. Jag började läsa vuxenpedagogik vid sidan av mitt arbete vilket så småningom ledde fram till forskarutbildningen. Akademin erbjöd en stimulerande miljö för diskussion kring människors utveckling och lärande som jag attraherades av och som gjorde att jag blev kvar där - ett val som jag inte har ångrat.

Finns det någon fråga inom det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

Jag har framförallt studerat livslångt lärande som policybegrepp och hur det utvecklats och förändrats över tid. Mot bakgrund av den utveckling som skett, där livslångt lärande i policysammanhang alltmer kommit att bli en del av en ekonomisk tillväxtdiskurs, ser jag det som en viktig fråga att kritiskt granska transnationella och nationella policyaktörers förståelse och tolkning av begreppet. En kritiskt orienterad forskning behövs som sätter fokus på de initiativ kring livslångt lärande som tas utifrån en snäv förståelse av begreppet som enbart ett redskap för ökad tillväxt eller förbättrad global konkurrenskraft. Det livslånga lärandet rymmer så många spännande dimensioner som har med människors identitetsskapande, kunskapsutveckling och deltagande i samhället att göra, något som alltför ofta kommer i skymundan för frågor om hur människor kan göras mer attraktiva på en konkurrensutsatt arbetsmarknad. Det är inte så att jag ser frågor om arbetslivet som ointressanta eller oviktiga, men med utgångspunkt i idén om människors livslånga lärande så är det bara en aspekt bland många andra. Människor är komplexa och dynamiska och kan aldrig reduceras till enbart arbetskraft. Här behövs kritisk granskning av förståelsen av det livslånga lärandet i olika policysammanhang, men också idéer om vad det livslånga lärandet är, eller skulle kunna vara, som överskrider den snäva tillväxtekonomiska tolkningen.

Jag har i olika sammanhang försökt att lyfta fram bildningsbegreppet som en möjlighet att förankra talet om ett livslångt lärande i en utbildningshistorisk tankemylla. Ett begrepp som varit relativt undanskymt under lång tid men som rymmer stor potential att tala om lärande som både innehåll och process, i såväl formella som informella lärandepraktiker. Att vidareutveckla och begreppsliggöra förståelse av det livslånga lärandet i policysammanhang genom att återknyta till dess sociala och demokratiska rötter ser jag med andra ord som en viktig utmaning och ett sätt att överskrida dagens ofta begränsade tillväxtekonomiska perspektiv.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Min forskning visar på behovet av ett kritiskt förhållningssätt och påminner samtidigt om att de föreställningar om samhället, människan och kunskap som möter oss i utbildningspolicy och styrdokument inte är neutrala. De utgår från särskilda premisser och önskningar om den fortsatta utvecklingen, något som min forskning bidrar till att synliggöra för att människor på så sätt ska kunna fatta mer självständiga och välinformerade beslut i sin vardag.

2014-04-09
ENCELL
2014-04-09
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information