ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Månadens forskarintervju Erik Nylander

I månadens forskarintervju får ni träffa Erik Nylander, som är postdoktor i pedagogik med inriktning mot folkbildningsforskning vid Linköpings universitet. I sin forskning intresserar han sig bland annat för folkhögskolornas rekryteringsstruktur och deras plats i det svenska utbildningslandskapet.

Vad handlar din forskning om?

Mest har jag bedrivit forskning om de svenska folkhögskolorna, deras rekrytering och plats i det svenska utbildningslandskapet. I mitt avhandlingsprojekt Skolning i jazz (2014) tog jag ett helhetsgrepp över folkhögskolornas sociala rekryteringsstruktur. Jag visade till exempel att vissa folkhögskolelinjer i jazz är att betrakta som elitbildningar med mycket sträng social selektion. Deltagarna kom primärt från familjer ur den övre medelklassen, i synnerhet ur familjer där föräldrarna hade högre utbildning och arbetade i kulturellt orienterade yrkesgrupper (universitetspersonal, lärare, läkare, osv). Kanhända inte vad man förväntar sig från folkhögskolor?

Jag har även skrivit en del på temat transnationell studentmobilitet. Det är spännande att följa hur studenters utbildningsstrategier ser ut på olika platser, i olika tider och i olika skolformer. Jag har bland annat analyserat singaporianska elitstudenter i Oxford och Cambridge. I en annan analys har jag jämfört svenska folkhögskoledeltagare med högskolestudenterna med avseende på vart i världen de reser. Utbildningar från andra länder och internationella program på inhemska skolor verkar av allt att döma bli ett allt viktigare inslag i fördelningen av utbildningstillgångar i den svenska befolkningen.

Ett sista område där jag har publicerat mig är inom vetenskapssociologin. Till exempel var jag under redaktör för ett temanummer om bibliometri och kunskapsmätning i tidskriften Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics. Tillsammans med en kollega, Andreas Fejes, har jag även analyserat publiceringar och citeringar inom internationella vuxenutbildningstidskrifter med ett fokus på vilka forskare som får ett genomslag. Med andra ord sysslar jag med lite av varje.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

Min tjänst är knuten till Mimer, som är ett tvärvetenskapligt nätverk för folkbildningsforskning och Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande. Det är en avdelning på Linköpings universitet som har en stark tradition av vuxenutbildningsforskning och forskning om vuxnas lärande.

Vad beträffar ”livslångt lärande” är jag främst intresserad av utbildningsinstitutionerna, hur de är strukturerade och hur de strukturerar möjligheterna till lärande, tidigt såväl som senare i livet. Och att försöka fånga empiriskt hur olika utbildningsförlopp gestaltar sig över tid intresserar mig. På sätt och vis är detta en integrerad del av begreppet livslångt lärande, även om de flesta forskare i fältet verkar mer fokuserade på ”lärande i äldre åldrar”.

Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

På en mer politisk nivå följer jag utvecklingen och implementeringen av statliga utvärderingstekniker för att mäta vuxenutbildningens ”effekter” med viss oro, och samtidigt visst intresse. Överstatliga målstyrningstekniker har ju redan förändrat och snävat in den nationella skoldebatten. Jag tänker här närmast på det inflytande som PISA-mätningarna ges i den offentliga debatten, det vill säga i diskussionen om vad vi överhuvudtaget ska ha skolor, lärare och elever till.

Även om vuxenutbildningens motsvarighet till PISA, PIAAC, inte har fått så stor uppmärksamhet är målstyrning och standardiserade utvärderingstekniker legio. Jag tänker till exempel på den institutionaliserade ”timjakten” hos studieförbunden och de sätt politikerna riktar särskilda bidrag för att driva in specifika deltagargrupper på folkhögskolorna. Det är visserligen fullt begripligt att demokratiskt valda politiker och statliga myndigheter utkräver transparens och redogörelser angående vart skattepengarna egentligen tar vägen. Men det är också viktigt att ta ett steg tillbaka och fråga sig vad det egentligen är som mäts, hur det mäts, vilken kunskapssyn som ligger bakom och i vems intresse den här typen av ”benchmarking-tekniker” vinner giltighet. Rickard Sandler varnade en gång i tiden (år 1917) för att schabloner var ”döden för bildningsarbetet”. Denne gamle finansminister lär ha vridit sig åtskilliga gånger i sin grav vid det här laget.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Den svenska lärarkåren verkar överlag något svältfödd vad beträffar kompetensutveckling när de väl blivit utexaminerade från universiteten. Detta med lärarnas kompetensutveckling och specialistkunskaper är en annan fråga som borde belysas mer tycker jag, vid sidan om och i anknytning till, den nu så heta idén att de förtjänar mer i lön.

Om jag fick chansen att prata om min avhandling för lärarna på folkhögskolorna, skulle jag antagligen passa på och visa hur tydligt rekryteringen till de olika inriktningarna inom skolformen relaterar till deltagarnas klassbakgrund, kön och studiebakgrund. Detta vet visserligen många av folkhögskollärarna redan, men det kan vara intressant att visa på hur den aggregerade statistiken ser ut och sedan föra en dialog om saken. Å ena sidan samlar ju folkhögskolorna deltagargrupper som är mycket olika varandra socialt, något som hela vårt ordinarie skolväsende blir allt sämre på! Å andra sidan håller faktiskt folkhögskolorna själva isär olika deltagargrupper av olika sociala ursprung genom den linjeindelning (allmän vs. särskild) och de estetiska ämnesspecialiteter de erbjuder.

Var är du just nu?

Just nu sitter jag på ett fik vid Universidade do Porto och väntar på att få flyga hem igen efter en internationell utbildningskonferens som heter ECER. En bra sak med att åka på forskningskonferenser är att man får perspektiv på situationen i det land man kommer ifrån eller bor i. I Portugal lärde jag mig till exempel att ungdomsarbetslösheten ligger runt 50% samtidigt som regeringen har tvingats skära betänkligt i de offentliga investeringarna i utbildningssektorn. Så även om man kan tycka att läget i Sverige är beklagansvärt är vi, åtminstone i finansiellt avseende, inte i närheten av den bedrövliga situation som medborgarna i vissa av de sydeuropeiska länderna genomlever. Och så är dom fantastiskt bra på fisk också portugiserna, särskilt grillad fisk. Mmm.

2014-09-11
ENCELL
2014-09-11
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information