Månadens forskarintervju Gun-Britt Wärvik
I månadens forskarintervju får ni träffa Gun-Britt Wärvik, som är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. I sin forskning har hon bland annat studerat frågor som berör förändrade krav på yrkeskunnande, oftast kopplat till utbildningspolitiska aspekter.
Vad handlar din forskning om?
Det forskningsmässiga spår jag har följt berör frågor om förändrade krav på yrkeskunnande, oftast kopplat till utbildningspolitiska aspekter. Jag har studerat såväl industriarbetare som sjuksköterskor, lärare i grundskolan och lärare inom vuxenutbildningen. Ett gemensamt drag när det gäller frågeställningarna är samhällets och organisationers styrning och försök att åstadkomma förändring, hur sådana ambitioner ges en konkret form och hur de därigenom griper in i människors liv och arbete genom att ställa krav på nya kompetenser. Utgångspunkten är underifrånperspektivet, det vill säga dem som förändringsanspråken och styrningen riktas mot. Det handlar ytterst om människans försök att styra samhället samt de hierarkier, gränser och skillnader som därigenom skapas och/eller återskapas.
Min hemvist när det gäller forskningen finns i forskningsmiljön ”Power and agency in education” och i kollegiet ”Pedagogik och politik”.
Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?
Jag antogs som doktorand i pedagogik i en tid när Kunskapslyftet lanserades. Vid sidan av avhandlingsarbetet medverkade jag i lokala utvärderingsprojekt inom vuxenutbildningen. Arbetet genomfördes i nära samverkan med en grupp forskare vid universiteten i Göteborg och Linköping vilket var mycket inspirerande. Här grundlades mitt intresse för utbildning och samhällsförändring. Kunskapslyftet innebar bland annat en omstöpning av vuxenutbildningen med marknadsutsättning, individualiserade studiegångar och introduktion av nya incitamentsstrukturer för vuxnas lärande. Denna förändringsprocess pågår alltjämt. Människors möjligheter att även som vuxna kunna skapa sig en framtid med hjälp av utbildningssystem är en viktig rättvisefråga också i dagens samhälle. Min utgångspunkt är därför att en kritisk blick är nödvändig.
Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?
Mitt intresse är framförallt riktat mot det politiska i utbildning. Det politiska ska då förstås i bred bemärkelse, bortom det rent partipolitiska. Viktiga frågor är därför till exempel vem som får tillträde till vuxenutbildning, vilka kunskaper som görs tillgängliga och för vem, samt med vilka konsekvenser för det livslånga lärandet. Dessa frågor är särskilt viktiga inom vuxenutbildningen då den idag ofta vänder sig till utsatta grupper i samhället. En annan viktig fråga berör marknadsutsättning och resultatstyrning inom vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har genomgått en genomgripande omvandling men det saknas forskning om dess konsekvenser för lärare och deltagare.
Vad kan praktiker lära sig av din forskning?
I min undervisning möter jag ofta erfarna lärare som deltar i våra utbildningar på avancerad nivå. Frågor som då aktualiseras rör ofta skolans omstrukturering och den press som många lärare idag erfar. En förhoppning är att min forskning kan bidra till att ge lärarna redskap för att bättre kunna förstå och förhålla sig till alla de normativa idéer och föreställningar om globalisering, samhälleliga kunskapskrav och utbildningsverksamheter som vi alla idag möter i samhället. Det är också viktigt att tänka på att nationella utbildningssystem och dess lokala verksamheter alltid har sina särskilda drag och sätter en tydlig prägel trots alla influenser från organisationer som EU och OECD. Utbildningsområdets institutioner är i en mening robusta men det är lärarna som genom sitt arbete står i frontlinjen och ska hantera krav från samhälle, föräldrar och elever.
Jag undervisar även blivande personalvetare. Denna studentgrupp består ofta av mycket unga personer som efter avslutad utbildning kan komma att arbeta med omställningsfrågor i arbetslivet. Mitt bidrag här är att erbjuda en kritisk blick på frågan om samhälleliga krav på nya kompetenser, livslångt lärande och utbildning för vuxna.
