ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Månadens forskarintervju Natalie Davet

I månadens forskarintervju får ni träffa Natalie Davet, som är doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. I sin forskning intresserar hon sig för ålder, maktfrågor, segregation, estetiska uttryck och lärande.

Vad handlar din forskning om?

Mina huvudsakliga forskningsintressen riktar sig mot ålder, maktfrågor, segregation, estetiska uttryck och lärande. Jag har tidigare skrivit en del om scenkonst för barn och unga och arbetat med frågor som rör barns och ungas delaktighet och inflytande i samhällslivet.

Mitt avhandlingsprojekt fokuserar på ålder som social variabel. Från att tidigare ha intresserat mig explicit för ålderskategorierna barn och ungdom vidgar jag nu min blick till att omfatta ålder utifrån ett hela-livet-perspektiv. Begreppen livslopp, livstid och livslinjer blir centrala då jag vill undersöka hur ålder ”görs” (doing age) inom ramen för kommunal kulturverksamhet.

Mitt avhandlingsprojekt bygger på studier av generationsöverskridande möten i ett antal pågående estetiska verksamheter inom Göteborgs Stad. Projektet är kopplat till Centrum för Kultur och Hälsa vid Göteborgs universitet med syfte att diskutera åldersintegrerande aktiviteter och kulturmöten. Utifrån observationer och intervjuer undersöker jag hur gemenskapande aktiviteter ger förutsättningar för såväl barn som äldre att interagera och lära via estetiska uttryck. Fokus kommer att ligga på aktiviteterna i sig och på att undersöka om, och i så fall på vilka sätt, ålder får betydelse för deltagarnas interaktioner.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

Jag utgår från att vi som människor är kunskapssökande och föränderliga varelser. Våra livserfarenheter och förutsättningar präglar oss och de val vi gör genom livet, men jag vill också tro att vi alltid har möjligheten att välja om, prova nytt och utmana gängse normer om att leva livet i ”rätt ordning”. Jag ser min svärmor som inspirationskälla och ett gott exempel på kunskapssökande och livslångt lärande. Från att aldrig någonsin ha sysslat med musik skivdebuterade hon för ett par år sedan som 74-åring med en samling egenkomponerade visor.

Men det finns anledning att i vissa sammanhang ställa sig kritisk till begreppet livslångt lärande då det kan leda till att i alltför hög grad fokusera på prestation. Jag skulle hellre tala om ett ”varande” eller ett ”meningsskapande” genom hela livet.

Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

Då min avsikt är att problematisera ålder som social kategori studsar jag lite över denna frågeformulering som på sätt och vis vittnar om den ålderskategorisering som präglar vårt samhälle i stort och smått. Även om de allra flesta forskare som studerar livslångt lärande utgår just från kategorierna vuxna och äldre strävar jag mot en mer åldersmässigt generös definition av begreppet som sådant. Livslångt lärande för mig handlar om att lära och utvecklas genom en hel livstid. För ett sådant perspektiv krävs det att vi är beredda att sudda ut åldersmässiga definitionsgränser och istället tala om den lärande människan över tid och i sin samtid.

Jag finner det överlag motiverat att vidga diskussionen om ålder utöver det cementerade åldersdisciplinerna inom samhällsvetenskap och humaniora där man talar om barndomsforskning, ungdomsforskning och socialgerontologi som separata disciplinära landskap. Denna akademiska struktur försvårar diskussionen om livslångt lärande över och mellan ålderskategorier, varför vi kan sägas vara i behov av en ny akademisk forskningsinriktning som tillåter en mer övergripande åldersintegrerad diskussion. Det nationella tvärvetenskapliga forskningsnätverket AgeS (Swedish Research network on Age) ter sig nyskapande då de samlar forskare från skilda discipliner för att bedriva forskning som skulle kunna komma att utvecklas till ”ålderskritiska studier”.

Om jag då ska besvara frågan kring vad jag tror är viktigt för det livslånga lärandet, sett ur min egen begreppsdefinition oavsett vilken åldersgrupp vi talar om, tror jag att det hänger starkt samman med ett intressedrivet lärande. Först då lärandet appellerar till en inre drivkraft i form av nyfikenhet, begär eller någon form av känslomässig investering öppnar sig möjligheter till fördjupning och utveckling.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Förhoppningen är att min forskning ska bidra till en vidgad diskussion om ålderns betydelse i vårt samhälle. Idén om generationslärande blir central då den lyfter aspekter av ömsesidigt berikande möten mellan människor i olika livsfaser. Detta gäller såväl inom akademin som för vardagliga sammanhang och mänskliga möten inom familjeliv, skola, fritid, kulturliv och omsorg men också politiskt och ideologiskt i en vidare samhällskontext.

2015-01-15
ENCELL
2015-01-15
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information