Guerillametoder ska få studenter att lära sig nya språk
Varför säger så många svenskar “do mistakes” när det heter ”make mistakes”? Och kan vi lära oss något av våra återkommande fel när vi försöker ta till oss ett nytt språk? Detta vill tio länder undersöka i ett nytt EU-projekt.
Det är fredag eftermiddag när jag möter upp Elisabeth Mueller Nylander i foajén på Högskolan för lärande och kommunikation. Elisabeth är Sveriges representant i ett nytt EU-projekt om språkinlärning, digitala verktyg och icke-formellt lärande. Jag hälsar henne välkommen, vi slår oss ner och hon börjar berätta om projektet med det spännande namnet ”Guerilla Literacy Learners”.
Tanken med projektet är att synliggöra inlärningsprocessen när vi lär oss främmande språk och målet är att utveckla en pedagogisk metod. Metoden ska hjälpa personer som håller på att lära sig ett nytt språk att reflektera över ”varför gör jag de fel jag gör?”.
Elisabeth är utbildad inom digitala bibliotek och berättar att det var via sin tjänst som bibliotekarie på Aleholmskolan i Sävsjö kommun som hon blev involverad i projektet.
Projektet är väldigt brett och omfattar även icke-formella inlärningssituationer. I det sammanhanget är biblioteken intressanta. Vad är det för inlärningssituationer som äger rum där? förklarar Elisabeth.
Idén till projektet föddes i klassrummet
Elisabeth berättar att idén till projektet började i ett klassrum på en lärarhögskola i Belgien, där den nuvarande projektledaren undervisade studenter som skulle lära sig ett främmande språk. Hon märkte att de metoder hon själv lärt sig under sin utbildning för att lära ut språk inte alltid fungerade. Hon märkte också att studenterna gjorde samma språkliga fel om och om igen. När hon påpekade för studenterna att hon inte förstod varför de fortsatte göra samma fel, började de själva förklara logiken bakom sina språkliga misstag.
Hon förstod att om studenterna kunde synliggöra varför de gjorde de här misstagen, så var det också lättare för dem att sluta göra dem. Hon såg dessutom att studenterna började ta ansvar för sin egen inlärning på ett annat sätt än tidigare.
Guerillametoder i det flippade klassrummet
Elisabeth berättar vidare om hur idén sedan utvecklades till ett projekt och att inlärningsmetoden på engelska benämns ”guerilla learning”, ett begrepp som väcker min nyfikenhet.
Det handlar inte om guerilla som en krigföringsmetod! skrattar Elisabeth och förklarar att det snarare handlar om att ta makten över sin egen inlärning.
För att förklara begreppet ytterligare jämför Elisabeth med ”guerilla movements” i USA, där olika grupper ”tagit makten” över övergivna hus och områden så att de inte förfaller. Där handlar det om vem som har makten över det offentliga rummet – i projektet handlar det om vem som har makten över klassrummet.
Det kanske låter konstigt i Sverige, men i många delar av Europa är klassrummet fortfarande lärarens domän, säger hon.
Tanken är alltså att studenter och elever ska få en större makt över sin språkinlärning. Metoden går också hand i hand med idén om det omvända klassrummet, där studenter och elever med hjälp av digitala verktyg tar del av undervisningsmaterialet innan varje lektion. Ett mål med projektet är därför att utveckla ett ”guerilla flipped classroom”.
Delar med sig av sina misstag på Facebook
Projektet startade i december 2014 och är fortfarande i sin linda när jag träffar Elisabeth. Det man hittills har påbörjat är att starta upp Facebookgrupper för lärare och studenter i samtliga partnerländer. Idén med grupperna är att de ska vara ett forum där eleverna och studenterna kan dela med sig av sina språkfel. Elisabeth betonar att tanken är att eleverna själva ska identifiera felen och förklara varför de gör fel.
När jag frågar Elisabeth vad hennes största förhoppning med projektet är tänker hon efter en stund innan hon svarar.
Jag hoppas innerligt att vi får igång en diskussion bland de som jobbar med språkinlärning, säger hon till slut.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande
Att projektet ligger i tiden råder det inget tvivel om. Både digital kompetens och kunskaper i främmande språk lyfts fram som två av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Och även Elisabeth lyfter fram projektets bidrag till det livslånga lärandet.
Vad har du för strategier för att orka och vilja lära hela livet? För mig handlar det om att lärande ska vara roligt och något som du har lite kontroll över. Och detta är en viktig del i projektet.
Mer om GuLL
GuLL står för Guerilla Literacy Learners och är ett tvåårigt projekt inom ramen för Erasmus+. De länder som ingår i projektet är Sverige, Belgien, Nederländerna, Estland, Rumänien, Storbritannien, Polen, Ungern, Tjeckien och Italien.
Mer information kommer framöver att presenteras på projektets kommande hemsida.
