ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Trender och tendenser inom vuxenpedagogiken

Den 1 oktober 2012 blev Andreas Fejes Sveriges tredje professor i vuxenpedagogik. Den 20 maj höll han sin professorsinstallationsföreläsning vid Linköpings universitet.

1983 inrättades den första professuren i vuxenpedagogik i Sverige. Professuren inrättades med syfte att stärka forskningen inom det vuxenpedagogiska fältet och för att stärka forskningsbasen för folkhögskollärarprogrammet vid Linköpings universitet. Efter Kjell Rubenson och Staffan Larsson är idag Andreas Fejes den tredje personen ha professuren.

Att det här är den enda professuren i området kan å en a sidan ses som något unikt. Å andra sidan kanske frågan väcks om det kan indikera att vuxenpedagogik är någon perifert i Sverige? Kanske väcker benämningen i sig frågan om vad vuxenpedagogik kan tänkas vara: handlar det om kunskap om hur man lär vuxna att lära sig något, eller? inledde han.

Under sin föreläsning talade Andreas Fejes om tre övergripande frågor: vuxenpedagogikens framväxt, det vuxenpedagogiska fältets politik samt vilken typ av forskning som dominerar inom fältet.

Viktigt att notera är att institutionalisering av folkbildning och vuxenutbildning varit centrala delar i formeringen av det vuxenpedagogiska fältet i Sverige. Det handlar bland annat om folkhögskolans tillkomst redan på 1860-talet, studieförbundens tillkomst under första halvan av 1900-talet och komvux tillblivelse 1968, förklarade han i sin del om vuxenpedagogikens framväxt.

Han berättade också om varför professuren hamnade just vid Linköpings universitet. Ett starkt vägande argument var att folkhögskollärarprogrammet var lokaliserat vid universitetet sedan 1970-talet. Även inrättandet av det nationella programmet för folkbildningsforskning, Mimer, 1991 spelade in

I sin andra del om vuxenpedagogikens politik berättade Fejes om ett pågående forskningsprojekt tillsammans med postdoktor Erik Nylander. I projektet intresserar de sig för det vuxenpedagogiska fältets konstitution med fokus på maktrelationer och deras effekt.

Utgångspunkten för vår studie är framväxten av det som bland annat Staffan Larsson har kallat för publicering- och citeringsekonomin.

Fejes menade att kvalitet allt mer kvantifieras med enkla mått som är lätta att ha som utgångspunkt i politiska beslut. Därför har kvalitet i forskning kommit att handla om var och hur ofta forskare publicerar sig samt hur ofta forskaren blir citerad av andra. Fejes betonade att det som gör publicerings- och citeringsekonomin kraftfull är att forskningsmedel fördelas efter denna typ av mått.

Ett problem han pekade på är att detta system bidrar till att marginalisera forskning som kan vara av intresse på ett nationellt och lokalt plan och att forskare med engelska som modersmål får ett stort försprång jämfört med andra forskare.

Vissa fenomen är så nationellt specifika att de inte går att översätta eller föra fram till en vidare, internationell publik. Försök till exempel att översätta ordet ”bildning” till engelska. Och i nästa steg försöker ni förklara för en brittisk forskarkollega vad ”folkbildning” är i en svensk och skandinavisk kontext.

Den tredje delen handlade den vuxenpedagogiska forskningens innehåll, med ett särskilt fokus på teori och metod. Något som Fejes lyfte fram från sitt pågående forskningsprojekt är att majoriteten av de mest citerade artiklarna använder sig av kvalitativa metoder. En trend är också att de kvantitativa studierna blir färre.

Avslutningsvis räknade Fejes upp några av de utmaningar han kommer att ta sig an i sin roll som professor i vuxenpedagogik.

För det första är det av största vikt att som forskare i fältet inta en pragmatisk men ändå kritisk position i förhållande till citerings- och publiceringsekonomin.

Utöver detta berättade han att han kommer att arbeta för att uppmuntra forskning med olika frågeställningar i olika empiriska sammanhang. Han betonade också att forskning om vuxenutbildning i termer av kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare, folkhögskolor och studieförbund är eftersatta sammanhang i Sverige.

Jag ser därför att jag i min roll som professor i vuxenpedagogik har ett stort ansvar att initiera och stödja forskning om vuxenutbildning och folkbildning, inte bara ensidigt kopplat till mina egna, smalare, personliga intressen.

Läs mer om Andreas Fejes forskning här.

Vill du se föreläsningen?

Hela föreläsningen med Andreas Fejes den 20 maj spelades in och finns tillgänglig på nätet.

Se föreläsningen här.

2015-06-10
ENCELL
2015-06-10
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information