Månadens forskarintervju: Susanne Köpsén
I månadens forskarintervju får ni träffa Susanne Köpsén, som är docent i pedagogik vid Linköpings universitet. I sin forskning har Susanne de senaste åren haft fokus på yrkeslärare och har bland studerat yrkeslärares kompetensutveckling. Arbetslivet och yrkesområden förändras - hur gör yrkeslärare för att "hänga med" och fortfarande ha de kunskaper som krävs för undervisning i sitt yrkesämne?
Vad handlar din forskning om?
Tillsammans med min kollega professor Per Andersson studerar jag yrkeslärares kompetensutveckling i sitt undervisningsämne. Vetenskapsrådet finansierar en studie under tre år. Att vara kunnig i sitt undervisningsämne ses som angeläget för alla lärare. För yrkeslärare handlar det om kunskaper inom det yrkesområde som de undervisar om på gymnasiets yrkesprogram, till exempel bygg- och anläggning, fordon och transport, vård och omsorg, hantverk, barn och ungdom. Kunskaperna har yrkeslärare fått från egen yrkesutbildning och mångårig erfarenhet inom yrket. Men när de har lämnat detta tidigare yrke och arbetar som yrkeslärare i skolan - hur gör de för att behålla kunskaperna i sitt "grundyrke", det vill säga undervisningsämne? Arbetslivet och yrkesområden förändras - hur gör yrkeslärare för att "hänga med" och fortfarande ha de kunskaper som krävs för undervisning i sitt yrkesämne? Vi har hittills undersökt Skolverkets satsningar på kompetensutveckling för yrkeslärare och skickat ut en enkät till 2000 yrkeslärare vars svar vi nu bearbetar. Men det är också angeläget att komplettera statistik och enkäter med yrkeslärares egna ord. Vi ska därför träffa och samtala med yrkeslärare på olika orter i Sverige.
Hur kommer det sig att du är intresserad av yrkeslärare?
I samhällsdebatt, politik och policy talas om behovet att utveckla och stärka kvaliteten på utbildningen för våra ungdomar. Särskilt yrkesutbildningen lyfts fram med hänvisning till ungdomarnas möjligheter att få en anställning efter studierna. Men få talar om yrkeslärarna - och deras behov och möjligheter att svara upp mot kvalitetskraven. Jag var tidigt engagerad i utvecklingen av det nya lärarprogrammet för yrkeslärare. När jag sökte efter forskning om yrkeslärare och undervisning i yrkesämnen fann jag att den var ytterst begränsad avseende svenska förhållanden. Vi har omfattande forskning om lärande av yrkeskunskaper i arbetslivet, men inte om undervisning och lärande i skolmiljön. Glädjande nog sker nu en förändring. Det bedrivs idag undervisningsnära forskning om yrkesutbildning i flera svenska forskningsmiljöer. Min första studie med yrkeslärare i fokus var en intervjustudie där yrkeslärare själva fick berätta vad det innebär att vara yrkeslärare. Det var tydligt att yrkeslärare ser sig som lärare såväl som kock, möbelsnickare, elektriker etcetera. Denna dubbla yrkestillhörighet är speciell för yrkeslärare och har betydelse för deras undervisning. Studien väckte många frågor värda att belysa och undersöka vidare – bland annat deras behov av och möjligheter för kompetensutveckling.
Finns det något i din forskning som du tycker är extra viktigt som berör vuxnas lärande och det livslånga lärandet?
Frågan om kompetensutveckling för yrkeslärare berör olika aspekter på vuxnas lärande. Den är även speciell eftersom kompetensutveckling för yrkeslärare berör två yrkeskompetenser, både läraryrket och det tidigare yrket. Vårt pågående forskningsprojekt handlar om det senare, det vill säga yrkeslärares kompetensutveckling relaterat till undervisningsämnet. Lärares kunskaper i sitt undervisningsämne baseras oftast på akademiska studier.
Yrkeslärare är inte en homogen grupp, men för de flesta yrkeslärare är kunskaperna i stället till största del situerade i arbetslivet inom ett specifikt yrkesområde, vilket innebär särskilda förutsättningar kompetensutveckling. För vissa yrkeslärare är dock kunskapen till stor del baserad på akademiska studier, som till exempel agronomer som undervisar på programmet för naturbruk samt sjuksköterskor och socionomer som är två yrkesgrupper som är yrkeslärare inom vård- och omsorgsprogrammet.
Den teoretiska utgångspunkten för vårt projekt, ett sociokulturellt perspektiv, innebär att man lär genom att aktivt delta i en verksamhet. På detta sätt utvecklas och upprätthålls förankringen i till exempel ett yrke. Med den utgångspunkten behöver en yrkeslärare ha fortsatta kontakter med arbetslivet för att behålla sin yrkeskunskap och följa kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Kompetensutveckling för yrkeslärare handlar därför om lärande i arbetslivet, men också om vuxnas förutsättningar och förhållningssätt till studier. I detta fall handlar det bland annat om att "förflytta sig" från skolmiljön till en verksamhet i arbetslivet. Tidigare forskning visar att för de som saknar tidigare erfarenhet av högre studier inverkar livssituationen, sammanhanget för studier eller personliga bevekelsegrunder som till exempel motivation på beslutet att delta i studier eller inte, och sådana faktorer beskrivs som "barriärer". I vårt projekt undersöker vi bland annat vad som stimulerar yrkeslärarens kompetensutveckling och om det finns "barriärer" för detta.
Vad kan praktiker lära sig av din forskning?
Jag hoppas studien ska skapa förståelse för att kompetensutveckling för yrkeslärare innebär andra krav och förutsättningar än för andra lärarkategorier. Vidare hoppas jag den ska ge underlag för olika insatser som möjliggör och stimulerar att yrkeslärare kan fortsätta vara kunniga i sitt yrkesämne. Mer generellt hoppas jag att forskning med fokus på yrkeslärare och undervisning i yrkesämnen ska bidra med kunskaper om yrkeslärare och deras lärararbete, till exempel vad det innebär för yrkeslärare att "stå med fötterna i två olika världar". En yrkeslärares olika arbetsuppgifter, inte bara själva undervisningen, innebär ju faktiskt att aktivt fungera som en brygga mellan skola och arbetsliv. För detta behövs stöd och engagemang av såväl politiker, skolledning och arbetsliv som yrkeslärarna själva.
