Nationell referensram ska synliggöra lärandet
Den 27 augusti 2015 beslutade regeringen att införa ett svenskt ramverk för kvalifikationer. Tanken är att ramverket ska synliggöra allt lärande – men hur fungerar det i praktiken? Det diskuterades på en konferens i november.
Den 11 november samlades runt 400 deltagare på konferensen "Att synliggöra lärandet - Nationell konferens om det svenska ramverket för kvalifikationer" i Västerås. Tanken med dagen var att informera om SeQF – det nya svenska ramverket för kvalifikationer och berätta mer om hur det kan användas och hur ramverket förhåller sig till andra europeiska överenskommelser som Sverige ställt sig bakom.
Att synliggöra lärande är inget nytt
I Sverige är det Myndigheten för Yrkeshögskolan som har haft uppdraget att ta fram ramverket och konferensdagen inleddes av myndighetens generaldirektör, Thomas Persson.
Det är inget nytt att försöka synliggöra lärande – det som är nytt med referensramen är att den är kopplad till ett livslångt lärande och är gemensam för hela landet, berättade han.
Till dagen hade även Roger Mörtvik, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, bjudits in. Han berättade om regeringens syn på referensramen och vilka möjligheter och utmaningar som arbetet med referensramen framöver innebär. Han tog också upp ett antal utgångspunkter som varit särskilt viktiga när referensramen tagits fram, bland annat att arbetet skulle präglas av öppenhet och dialog med berörda intressenter och myndigheter.
Det är viktigt att systemet är generellt och brett förankrat, betonade han.
EQF – det europeiska ramverket
Under konferensen fick deltagarna även lyssna på en presentation av Jens Bjornavold från Cedefop – European Centre for the Development of Vocational Traning. Han berättade om EQF – det europeiska ramverket som varit utgångspunkten för det nationella ramverket.
Fyrtio länder har hittills utvecklat nationella referensramar, berättade han.
Tanken är att länderna ska koppla sina nationella ramverk till det europeiska ramverket och troligtvis blir Sverige det tjugonionde landet att göra detta efter nyår. Detta ska göra att EU-medborgarnas olika kvalifikationer från såväl studier som arbetslivet kan jämföras på ett lättare sätt.
Vägen till beslut och implementering av referensramen
Carina Lidén är kansliråd på Utbildningsdepartementet och på konferensen höll hon en föreläsning om vägen fram till beslut och om vad som står om referensramen i förordningen. Hon berättade också om vad referensramen inte gör.
Referensramen ersätter inte de styrdokument som finns inom utbildning, betonade hon.
Sist ut på det gemensamma programmet för dagen var Stefan Skimutis, projektledare på Myndigheten för yrkeshögskolan. Han talade om implementeringen av referensramen och det arbete som såväl utbildningsanordnare som näringslivet nu står inför. Utifrån referensramen ska arbetslivet definiera sina krav på olika yrkesroller och befattningar.
Alla branscher som vill vara med i ramverket måste göra jobbet att definiera vilken nivå som krävs för olika tjänster, förklarade han.
Han förklarade också att det är branschkrav, förordningar och föreskrifter för yrkesrollen eller befattningen som bestämmer hur detaljerade kraven blir. Deltagarna fick också se exempel på hur en kravprofil för en platschef på ett byggföretag kunde se ut
Dagen avslutades med ett antal seminarier, bland annat om validering av informellt lärande och dokumentation av kvalifikationer. Konferensen anordnades av Myndigheten för yrkeshögskolan, Universitets- och högskolerådet, Arbetsförmedlingen samt Skolverket.
Här kan ni hitta presentationer från dagen.
Vägen fram till SeQF
2008
Rekommendationen om EQF antas.
2009-2015
MYH arbetar med ett tiotal uppdrag som ligger till grund för den referensram som nu implementeras.
2015 (april)
Proposition om referensram beslutas.
2015 (augusti)
Förordning om referensram beslutas.
2015 (oktober)
Förordning om referensram träder i kraft.
2016 (januari)
Utfärdare av kvalifikationer kan ansöka till MYH om att få sin kvalifikation nivåplacerad.
Vad är en kvalifikation?
En kvalifikation visar resultatet av lärandet och kan vara exempelvis ett utbildningsbevis, en examina, ett certifikat eller ett diplom.
SeQF i korthet
Sveriges referensram för kvalifikationer förkortas SeQF.
Det bygger på ett gemensamt europeiskt ramverk för kvalifikationer EQF – European Qualification Framework.
Referensramen benämndes tidigare den nationella referensramen för kvalifikationer, NQF.
SeQF ska stimulera det livslånga lärandet och syftar till att synliggöra lärande oavsett om det bedrivs i arbetslivet, utbildningssystemet inom folkbildningen eller på annat sätt.
Ramverket ska bland annat underlätta för arbetslivet att i samspel med olika utbildningsanordnare synliggöra det yrkeskunnande som krävs för olika yrkesroller.
Åtta nivåer i ramverket
SeQF har åtta nivåer som ska täcka in hela det offentliga utbildningssystemets examina från grundskolan till den högsta akademiska examen. Ramverket ska också täcka in det lärande som pågår utanför det offentliga utbildningssystemet.
