ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Metaforer i forskning

Kan metaforer vara till nytta i forskning? I en aktuell handbok om kvalitativa metoder ägnas ett avsnitt åt att diskutera detta. Ett kapitel är författat av Cecilia Bjursell som visar fyra sätt på vilka metaforer förekommer i forskning.

Metaforer är bilder i språket som erbjuder ett alternativt sätt att förstå ett objekt eller en idé. I kapitlet "Metaphors in communication of scholarly work" lyfter Bjursell fram att metaforer förekommer på olika sätt i forskningen. Fyra olika områden har identifierats: metafor som artefakt, metafor som inspiration, metafor som representation och metafor som uttryck.

Metafor som artefakt avser de metaforer som har blivit en naturlig del av språket och därmed kanske inte ens betraktas som metaforer längre. Ekonomer kan tala om Adam Smith's osynliga hand för att visa på en idé om marknadskrafter eller ersätta organisation med pyramid för att tala om hierarkier. Metaforen har blivit en språklig artefakt som uttrycker en förgivettagen mening och den här typen av metaforer används ofta oreflekterat.

Metafor som inspiration handlar om hur metaforer kan ge inspiration och kreativa inslag i den analytiska processen. En styrka och en anledning att använda sig av metaforer är att de möjliggör en ökad förståelse och kan utmana befintliga föreställningar. Detta är något som forskare medvetet kan använda sig av i tolkning och analys. Ett exempel är att använda föräldraskap som en metafor i entreprenörskap för att utforska relationen mellan entreprenören och företaget.

Metafor som representation sätter ljuset på de metaforer som förekommer i vardagen och som kommer in i forskningen via intervjuer och observationer. Genom att analysera hur metaforer används i en kontext kan antaganden och föreställningar identifieras. I ett nyhetsbrev riktat till anställda på EuroDisney har teatermetaforen använts för att skapa en idé om hur de anställda förväntas se ut och agera.

Metafor som uttryck fokuserar hur metaforer kan användas för att kommunicera forskningens budskap. Här kan metaforen lyfta fram viktiga delar eller användas för att skapa en viss stil i texten. Att tänka på olika målgrupper för forskningsresultat är ovanligt och här skulle mer kunna göras. Grundmodellen som lärs ut utgår från att målgruppen är detsamma som avsändaren, det vill säga forskare inom samma område. I och med ett ökat intresse för att sprida kunskap från forskning till andra områden i samhället blir det viktigt att fundera över hur kommunikationen ska ske. Metaforer kan vara ett verktyg i det här arbetet med att kommunicera forskning.

Avslutningsvis finns det flera anledningar att använda sig av metaforer när forskning kommuniceras. Det kan vara ett sätt att göra en text mer läsvärd och rolig. Metaforen kan skapa en speciell stämning och addera känslor, vilket i sin tur kan bidra till att illustrera en social verklighet som kan vara både motsägelsefull och svårfångad. Metaforens styrka är också att den kan vara ett mer effektivt sätt att kommunicera ett budskap än vanlig text. En bild säger mer än tusen ord men man ska också komma ihåg att det ibland kan vara svårt att veta vilka ord det handlar om.

Handbook of Qualitative Research Techniques and Analysis in Entrepreneurship

Edited by Helle Neergaard, Professor of Entrepreneurship, University of Aarhus, Denmark and Claire M. Leitch, Professor of Management Learning and Leadership, Lancaster University Management School, UK.

2015-12-10
ENCELL
2015-12-10
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information