Månadens intervju Renée Oosterwijk

I månadens intervju får ni träffa Renée Oosterwijk, som har studerat internationell och jämförande pedagogik vid Stockholms universitet. Under ELOA-konferensen i oktober 2015 höll hon en presentation om äldres deltagande i livslångt lärande och arbete. Och det är även detta som hon intresserar sig för i sina studier.

Vad handlar dina studier om?

Mina studie handlar om politiska ramar för äldres (55+) deltagande i arbetslivet i Sverige och Nederländerna. Den åldrande befolkningen påverkar samhället och arbetsmarknaden på flera olika sätt. Exempelvis kan stora pensionsavgångar innebära att det uppstår en brist på arbetskraft, tyst kunskap kan gå förlorad och en större andel pensionärer innebär också högre kostnader för samhället. Anställningsbarhet är därför viktigt, eftersom människor kommer att behöva förlänga sitt arbetsliv. Jag fokuserar på Sverige, eftersom Sverige har ett högt deltagande i livslångt lärande och en hög sysselsättningsgrad bland äldre personer. Sverige kommer att jämföras med Nederländerna, där deltagandet och sysselsättningsgraden släpar efter och där denna fråga just nu börjar få politisk uppmärksamhet. Dessutom studerar jag vilken roll arbetsmarknadens olika parter spelar i utvecklingen av policys och i att förbättra möjligheterna för äldre arbetstagare. Mitt fokus ligger främst på fackföreningar – har de utvecklat några initiativ som speciellt riktar sig till äldre arbetstagare? Och i så fall – hur ser dessa initiativ ut?

Det finns policys som stärker äldres arbetstagares position, både i Sverige och i Nederländerna. Sverige har utvecklat flera strategier som syftar till att motivera människor att arbeta längre än till 61-års ålder och som är inriktade på att öka arbetstagarnas anställningsbarhet. Dessutom finns det sociala överenskommelser som skyddar äldre arbetstagare mot arbetslöshet. Även om möjligheterna till förtidspensionering varit stora i Nederländerna, så vill de policys och pensionsreformer som nu tas fram "avskräcka" människor från att gå i pension tidigt. Dessutom har debatten om deltagande i och tillgången till livslångt lärande blivit en allt viktigare fråga för regeringen, vilket visar att det finns ett ökat intresse för att utveckla äldre arbetstagares anställningsbarhet. När det gäller fackföreningar så finns det i Sverige inga särskilda initiativ som riktar sig till äldre arbetstagare. I Nederländerna däremot deltar alla fackföreningar i utvecklingen "the Policy Agenda 2020".

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

Precis som begreppet antyder är lärande en livslång process. Man är aldrig "färdiglärd", oavsett om det rör sig om informellt, formellt eller icke-formellt lärande. Livslångt lärande leder både till ekonomiska och sociala mål. I en allt mer globaliserad och digitaliserad värld är det viktigt att fortsätta vidareutbilda sig för att hålla jämna steg med de förändrade kraven i samhället och på arbetsmarknaden. Livslångt lärande kommer därför att påverka människors anställningsbarhet och göra det möjligt för dem att byta karriär om det behövs eller om de vill. Dessutom kan det livslånga lärandet förbättra livskvaliteten genom att erbjuda människor, som inte har någon avslutad grundutbildning, en andra chans. Livskvaliteten kan också öka genom att människor får utbildning i hur man lever hälsosamt och genom att ge människor möjlighet att uppleva en känsla av välbefinnande.

Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

Eftersom världens befolkning för närvarande blir allt äldre, blir också det livslånga lärandet allt viktigare. Människor måste klara sig själva och ha hälsan i behåll längre tid än tidigare. Dessutom kommer deras arbetsliv att förlängas. I flera länder har pensionsåldern redan höjts från 65 till 67 år och snart kommer pensionsåldern att höjas utifrån den förväntade livslängden, vilket innebär att vi snart kommer att behöva arbeta tills vi fyller 70. Människors anställningsbarhet är en fråga som förtjänar extra uppmärksamhet – när människor måste arbeta längre bör vi forska på vad som krävs för att möjliggöra detta. Det är inte bara arbetsförhållandena som är viktiga i denna fråga, utan även (vidare-)utbildning av de anställda är avgörande.

Vad kan praktiker lära sig av dina studier?

Jag hoppas kunna ge en inblick i aktörerna och intressenterna som påverkar synen på äldre arbetstagares deltagande i livslångt lärande och på arbetsmarknaden. Jag kommer att undersöka sambandet mellan internationell och nationell policy på området samt fackföreningarnas initiativ. Mina studier kan bidra till att förstå fackföreningarnas roll i att positionera äldre arbetstagare på arbetsmarknaden och kan även användas för att fortsätta undersöka vilken roll andra parter på arbetsmarknaden spelar i detta. När de politiska ramarna väl är fastställda, kan man också undersöka arbetstagares och arbetsgivares erfarenhet av att jobba inom dessa ramar – ger ramarna tillräckligt stöd och tar de itu med utmaningarna på ett tillfredsställande sätt?

2016-01-14