Huvudtalare Jane Watts
Under sitt föredrag ifrågasatte Jane Watts fyrkantiga uppfattningar om vad arbete och pensionering betyder i våra liv. Istället för att enbart tala om ett förlängt arbetsliv ville hon visa hur en alternativ diskussion skulle kunna handla om alla de fördelar som lärandet kan bidra med.
Jane Watts inledde sitt föredrag med att ställa frågan om vad den rätta längden på ett arbetsliv är.
När ska du gå i pension eller har du redan gjort det? Vad menar du med att gå i pension? Och skulle ditt svar bli annorlunda om du hatade ditt jobb? undrade Watts.
Under några minuter fick auditoriet fundera på dessa frågor och surret spred sig i lokalen. När det sedan var dags att dela med sig av sina reflektioner visade det sig, inte oväntat, att många tillhörde en priviligierad skala som känner tillfredsställelse i sitt arbete. Flera hade dessutom redan dragit sig tillbaka från rollen som anställd och ägnar sig numera enbart åt sådant som intresserar dem. Det här förutsätter förstås att man är frisk och rik, påpekade Watts, men vad betyder de här frågorna för den övriga befolkningen där fattigpensionärer är en ökande grupp? Hon menade att det är viktigt att inse skillnaderna i förutsättningar mellan olika grupper i samhället när det idag pågår en diskussion om ett förlängt arbetsliv. Det handlar om vilka drivkrafter som finns för förändring.
Vill folk arbeta längre och vad är i så fall deras motivation att göra det? Och vilka möjligheter och utmaningar innebär en förändring av arbetslivets längd inom området livslångt lärande? frågade Watts.
Watts menade också att det finns ett stelbent synsätt på vad som räknas som arbete. Äldre personer engagerar sig utöver betalt arbete även i ideellt arbete och obetalt samhällsarbete, i egna företag, som lärare eller genom att förvandla sina fritidsaktiviteter till en andra karriär i egen regi. Ofta krävs nya förmågor och färdigheter för uppgifter som ska utföras och då blir lärandet centralt. Watts avslutade med att peka på att lärandet bidrar på många olika sätt senare i livet genom att det stöder:
- Självförtroende och oberoende
- Individens bidrag till samhället genom betalda och obetalda insatser
- Ökat samhällsengagemang
- Hantering av olika övergångsfaser i livet, som kan uppstå vid exempelvis pensionering, sjukdom, förluster och död
- Användning av digital teknik
- Kvalitet i vården, där äldre är mottagare av vård men även vårdar både unga och äldre
- Individens hälsa
- Individens ekonomiska trygghet och oberoende
- Förmedling av kunskaper, förmågor och kultur inom samhället och mellan generationer
- Grundläggande förmågor att hantera en alltmer komplex omvärld
(National Older Learners Group/NIACE/McNair and Watts, 2015)
