Det civila samhället och folkbildningen

Vad finns det för forskning som studerar både folkbildning och civilsamhälle? Och vilka synsätt och resultat finns i denna forskning? Det har sammanställts i en kunskapsöversikt av Anna Nørholm Lundin.

Forskaren Anna Nørholm Lundin har, på uppdrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), gjort en kunskapsöversikt över forskning som studerar både folkbildning och civilsamhälle. Det övergripande syftet har varit att hitta, sammanfatta och analysera forskning där civilsamhälle och folkbildning möts.

I kunskapsöversikten ställs två övergripande frågor. Den första frågan handlar om vilken forskning det finns som studerar både folkbildningen och civilsamhället. Den andra frågan handlar om vilka definitioner, synsätt, angreppssätt och resultat som finns i det aktuella området.

Några centrala frågor som forskningen i översikten tar upp handlar om folkbildningens aktuella status och potential när det gäller förankring i folkrörelser och civilsamhälle. En slutsats som Nørholm Lundin kommit fram till är att folkbildning, som är icke-institutionaliserad, tenderar att vara tydligare förankrad i civilsamhället. Hon skriver att det inom folkrörelserna finns en stark tradition av att använda folkbildningen som stöd i det mobiliserande arbetet. Hon skriver också att det även bland nya sociala rörelser finns ett idépolitiskt arbete som bygger på kunskap, information och folkbildning.

En annan fråga som Nørholm Lundin väcker är om folkbildningen kan ses som en del av civilsamhället och i så fall på vilket sätt. Enligt översikten är några forskare skeptiska till att det finns en sådan anknytning, eftersom folkbildningen har inordnats i en statlig logik och endast en liten del av verksamheten har en civil innebörd. Andra forskare anser däremot att folkbildningen har en naturlig förankring i civilsamhället genom sina arbetssätt och traditioner.

Läs mer om kunskapsöversikten här.

2016-03-09