ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Digitaliseringen är inte en IT-fråga

Liksom industrialiseringen en gång gjorde, kommer digitaliseringen att förvandla världen – men troligen i ännu högre tempo. Här får utbildning en central roll. Det menar tankesmedjan "Digital Utmaning" som vill bli en kraftfull röst i diskussionen om digitaliseringens utmaningar.

Digitaliseringen är inte enbart en IT-fråga, utan något som genomsyrar och påverkar hela samhället. Därför startade IT & Telekomföretagen år 2015 tankesmedjan "Digital Utmaning". IT & Telekomföretagen är en medlemsorganisation för företag inom IT- och telekomsektorn och syftet med den nya tankesmedjan är att lyfta upp olika frågor, problem och utmaningar som digitaliseringen innebär. För att lyckas med detta vill tankesmedjan engagera experter från olika områden.

Det huvudsakliga arbetet inom tankesmedjan sker i form av en serie arbetsmöten, som kallas för rådslag. Ambitionen är att genomföra tre rådslag, på tre olika teman, per år.

Hittills har tankesmedjan genomfört två rådslag. Det första rådslaget, som pågick mellan oktober 2015 och januari 2016, hade temat "De nya jobben?" och diskuterade och problematiserade digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Det andra rådslaget som pågått mellan januari och mars i år handlar om utbildning och omställning. Utgångspunkten för detta rådslag har bland annat varit frågor som: Hur ser stödsystemen för utbildning och kompetensutveckling ut – och hur kan de reformeras? Vad är utbildning, vad är bildning, vad är kunskap och vad används de till? Finns det problem i det livslånga lärandet och i så fall, vad består de i? Rådslaget har letts av Gunnar Karlsson, professor vid KTH, som ingående analyserat vad automatiseringen betyder för jobben.

När Gunnar gick igenom hur många uppgifter som robotar och ny teknik kan ta över kände man sig lite alienerad – vad finns kvar att jobba med? Det är förstås en teoretisk bild som ges. Den stora utmaningen ligger väl inte i vilka jobb som försvinner, utan hur de omvandlas och hur individen, arbetslaget och företaget kan förbereda för omställning och förändring, säger Kenneth Abrahamsson, en av experterna som suttit med i rådslaget.

Kenneth Abrahamsson är docent i pedagogik och adjungerad professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Han har skrivit böcker om vuxenutbildning och lärande i arbetslivet och är engagerad i en VINNOVA-finansierad plattform om hållbart arbetsliv.

En central fråga som kommit upp i rådslaget är hur utbildningen sprids över livsaxeln och att den inte klumpas ihop under ungdomsåren. En annan fråga är hur växlingssystemet ser ut i det livslånga lärandet. Hur kan man varva arbete, utbildning och informellt lärande under yrkesresan? Och vilken roll spelar validering, navigering och kunskapsstöd i processen? frågar sig Kenneth.

Kenneth förklarar att något som blir viktigt när man diskuterar högskoleutbildades fortsatta karriärvägar är lärandets infrastruktur. Det kan handla om allt från möjligheten att läsa via lärcentra till att bygga individuella kompetensportföljer eller nya former av kompetenskonton. Dessutom har rådslaget diskuterat hur det kollaborativa lärandet på jobbet påverkas av sådant som nya anställningsformer och arbetsorganisationer, sociala innovationer och automatiseringen i en vidare bemärkelse.

En sak man lär sig är att det fortfarande är ett gap mellan nya begrepp som "MOOCs" och "VOOCs" och praktisk verklighet inom det formella utbildningssystemet. Samtidigt finns en snabbväxande och icke-formell global marknad för digitalt förmedlade kurser, som styrs av några branschledande företag, säger Kenneth.

Rådslaget kommer att redovisa sina tankar på en öppen After Work i Stockholm den 27 april. Resultatet av diskussionerna kommer också att finnas tillgängligt på tankesmedjans hemsida.

För egen del har jag blivit lite inspirerad av att försöka förstå hur lärandets landskap har förändrats genom digitaliseringen, men också vad kombinationen med arbetets förändringar betyder, berättar Kenneth.

Just frågan om ett hållbart arbetsliv är något som kommer att fortsätta engagera Kenneth även i andra forum, inte minst inom den VINNOVA-plattform som han ingår i. I mitten av nästa vecka anordnar de en workshop i Bryssel om det hållbara arbetslivet som en väg framåt för Europa. Han deltar dessutom i ett pågående idéutbyte med Europeiska socialfonden om hur hållbart arbetsliv och hållbart lärande kan få en tydligare roll i nya programsatsningar.

Det känns som att betoningen på hållbart arbetsliv, omställningar och livslångt lärande börjar få vind i seglen på olika sätt. Senast skedde det genom regeringens framtidsgrupp, som nyligen lade fram rapporten Arbetet i framtiden. Till sist – ju mer öppet, globaliserat och marknadsstyrt digitalt lärsystem som skapas, desto större risk för växande utbildnings- och kunskapsklyftor. Så den gamla svenska fördelningspolitiska utmaningen i vuxenutbildning och återkommande utbildning är fortfarande lika aktuell som tidigare, avslutar Kenneth.

2016-04-13
ENCELL
2016-04-13
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information