Månadens forskarintervju: Sofia Nordmark
I månadens forskarintervju får ni träffa Sofia Nordmark, som universitetslektor i socialt arbete vid Linköpings universitet. I sin forskning intresserar hon sig bland annat för kritiska perspektiv på kompetensutveckling, samverkan och temporära organiseringsformer, såsom projekt och partnerskap.
Vad handlar din forskning om?
Min forskning har framförallt handlat om organisering av utvecklingsarbeten som syftar till verksamhetsutveckling framförallt inom organisationer i offentlig sektor och inom välfärdsområdet. Lärande är en aspekt av detta då utvecklingsarbeten ofta handlar om att lära och pröva nya sätt att arbeta. Jag har intresserat mig för kritiska perspektiv på kompetensutveckling, samverkan och temporära organiseringsformer såsom projekt och partnerskap.
Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?
Det behövs kritiska perspektiv och empiriska studier av hur lärande används som policybegrepp. Lärande framställs ofta som ett medel för att implementera stora förändringar i organisationer och för att möta komplexa utmaningar som har många andra dimensioner än kunskapsbrist såsom brist på ekonomiska resurser eller en organisation som är anpassad efter uppgiften. Kompetensutveckling leder till exempel inte alltid till det lärande som organisationens ledning eftersträvar utan kan föra med sig oväntade effekter då anställda byter arbetsplats eller ifrågasätter sitt handlingsutrymme. Ett lärande som är nog så viktigt för individen men som inte var det planerade ur organisationens perspektiv.
Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?
Just nu är jag särskilt intresserad av vad kraven på lärande och ett visst typ av lärande gör med olika professioners bilder av sin kompetens och sitt arbete. Här tänker jag närmast på verksamheter som socialtjänst och skola och den kritik, granskning och reformer som dessa genomgår. Vad gör talet om brist på kompetens och krav på lärande och kompetensutveckling med verksamheter och individer? Hur kan kompetensutveckling, utvecklingsarbeten och lärande organiseras så att det stärker verksamhetens behov och inte riskerar att bara bli ett sätt att få omgivningens legitimitet?
Vad kan praktiker lära sig av din forskning?
Att ifrågasätta för givet tagna positiva effekter av lärande, samverkan och utvecklingsarbeten. Om antagna positiva effekterna kommer att uppstå beror på hur tillämpningen av insatserna sker och här kan forskningen hjälpa till med kunskap om hur utvecklingsarbeten kan organiseras från initiering till implementering.
