ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Demokrati och deltagande i fokus på konferens om samverkansforskning

Deltagarbaserad aktionsforskning och interaktiv forskning syftar till att utveckla ny kunskap i nära samspel mellan forskare och praktisk verksamhet. Men hur går det till och vilka dilemman kan uppstå? Det diskuterades under en konferens den 7-8 juni 2016 på Jönköping University.

I början av juni samlades ett fyrtiotal forskare och praktiker från hela landet för att besöka den två dagar långa konferensen "Mervärdet av samverkan och utmaningar i deltagarbaserad aktionsforskning". Konferensen anordnades av föreningarna SPARC och SIRA, vilka har som central uppgift att stärka, utveckla och utforska forskning som sker i samverkan med det omgivande samhället.

Dilemman i forskning som sker i samverkan

Konferensens första dag inleddes med att Stephan Rapp, vd vid Högskolan för lärande och kommunikation, hälsade konferensdeltagarna välkomna.

Därefter var det dags för fyra inledande presentationer, som tog upp några av de dilemman som man kan stöta på i deltagarbaserad aktionsforskning.
Jonas Ideström var först ut på programmet och berättade om arbetet med flyktingar inom Svenska kyrkan.

Kyrkans arbete och engagemang i akuta situationer är viktigt men vi måste också ställa oss frågan hur vi kan utveckla kunskap från dessa insatser och hur tillfälliga insatser kan ingå i ett långsiktigt och hållbart perspektiv. Här har forskningen en central roll.

Efter Jonas tog Sirkku Männikkö Barbutiu plats på scen för att berätta om sina erfarenheter av internationella aktionsforskningsprojekt och interkulturella forskningsmöten. Ett dilemma som hon berörde i sin presentation handlade om aktionsforskningens ideal – att samarbeta på ett demokratiskt sätt – och hur forskningen går till i verkligheten.

Hur kan vi leva upp till idealet? Vems tolkning får företräde? Och vilken typ av samarbete är egentligen realistiskt? undrade hon.

Den tredje presentationen hölls av Elisabeth Bergdahl, som talade om demokratiseringsprocesser och ledarskap. Hon berättade om ett forskningsprojekt där de bedrivit forskningscirklar vid två äldreboenden. Ett dilemma som hon stött på var risken för konflikter.

Det finns ibland en risk att skapa konflikter istället för samverkan, något som vi forskare måste vara beredda på.

Den fjärde presentationen handlade om kritiska moment i gemensamt kunskapande och om villkor för samverkan. Cecilia Bjursell och Erik Lindhult, som höll i presentationen, lyfte fyra olika områden: Vad lägger vi i begreppet samverkan? Hur ska vi utbilda för forskning i samverkan? Ska samverkansskicklighet utgöra en merit? Och vad händer på den europeiska nivån?

När riktlinjer nu utformas på europeisk nivå kring samverkansforskning finns en risk att det demokratiska perspektivet glöms bort och här är det viktigt att vi som är aktiva på området har en röst, menade Erik.

Nätverkande och ett gemensamt språk avgörande för lyckad samverkansforskning

Efter presentationerna delade konferensdeltagarna in sig i grupper för att fortsätta diskutera de dilemman som de fyra presentationerna tagit upp. Diskussionerna resulterade i en rad intressanta slutsatser, som berörde såväl forskningens förutsättningar som vad den faktiskt kan bidra med. Några exempel som togs upp i en gemensam diskussion var att nätverkande är centralt när man ägnar sig åt samverkansforskning, att demokrati förutsätter respekt för ingående parter och att även forskarna måste vara beredda att "tänka nytt". Något som återkom i flera av grupperna var behovet av att hitta ett språk, som alla deltagare i ett forskningsprojekt är överens om.

Aktionsforskningen kan hjälpa till att generera ett gemensamt språk som fungerar i olika kontexter, konstaterade en av konferensdeltagarna.

Forskningscirklar, entreprenöriellt lärande och samproduktion av kunskap

Den första konferensdagen avslutades med ytterligare tre spännande presentationer. Ingela Furenbäck och Pauline Johansson började med att berätta om ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet, Hälsohögskolan och Nationellt kompetenscentrum för anhöriga. Projektet handlar om systematisk uppföljning av stödverksamhet till barn som anhöriga. Utöver att utveckla metoder för att genomföra systematisk uppföljning, har ett mål med projektet varit att bidra till en gemensam kunskapsbildning inom området

Samarbete innebär också utmaningar och det är viktigt att belysa samarbetsprocessen och ha ett konfliktteoretiskt perspektiv, menade de.

Sedan var det dags för Christine Tidåsen och Mats Westerberg att presentera ett interaktionsforskningsprojekt om entreprenöriellt lärande och problemlösning i matematikundervisning i årskurs F-6. Projektet har pågått sedan 2014 och har involverat forskare och praktiker från olika områden.

Vad har vi då lärt oss av att arbeta interaktivt? Jo, att forskningen är kompetensutvecklande och att mänskliga möten är otroligt viktiga, betonade de.

Något annat som det tog upp var vikten av att sprida forskningsresultat och att samverkansforskning har en potential att få stor spridning i och med att såväl forskare som praktiker blir delaktiga i att sprida resultaten.

Sist ut på programmet var Erik Lindhult, som höll en presentation om modeller för samproduktion av kunskap. Tidigare har andra forskare kategoriserat tillvägagångssätt enligt "Mode I" och "Mode II" och efter en genomgång av vad andra har sagt har en tredje modell för samproduktion av kunskap, "Mode III", utvecklats. Förenklat handlar "Mode III" om att samproducera kunskap på ett demokratiskt sätt.

Varje typ av maktrelation försämrar dialogen och därför är en demokratisk dialog viktig för att samproducera kunskap, menade Erik.

Nya böcker om hur forskning som sker i samverkan kan utveckla demokratin

Konferensens andra dag inleddes med en presentation av två aktuella antologier. Ewa Gunnarsson, en av redaktörerna till båda böckerna, inledde presentationen.

Den första boken handlar mer om arbetslivet, medan den andra boken är mer politisk, berättade hon.

Den första boken "Action Research for Democracy – New Ideas and Perspectives from Scandinavia" handlar om forskningens möjligheter och utmaningar att på olika sätt stödja demokratin i dagens samhälle. Den andra boken "Commons, Sustainability, Democratization - Action Research and the Basic Renewal of Society" tar upp forskning som en del i lokal demokratisk samhällsutveckling, ur ett hållbarhetsperspektiv.

Den här boken adresserar en global hållbarhetskris, förklarade Hans Peter Hansen, även han en av redaktörerna till böckerna.

Under presentationen deltog också Ann-Christine Larsson, som är författare till ett av bokkapitlen tillsammans med Sofia Nordmark.

I vårt kapitel diskuterar vi dialogen som ett verktyg för demokratisk kunskapsutveckling, berättade hon.

Medarbetarskap och demokratiska organisationer

Efter bokpresentationen kunde deltagarna välja mellan att fortsätta diskutera böckerna med redaktörerna eller att ta del av ytterligare ett antal presentationer. En av presentatörerna var Karin Kilhammar, som berättade om ett interaktivt forskningsprojekt om att implementera en medarbetaridé i en kommun. Hon fokuserade på forskarens olika roller och vilka svårigheter dessa kan medföra.

Jag gick från att vara konsult till forskare, vilket är ett dilemma att ta hänsyn till, förklarade hon.

En annan föreläsare var Christopher Kindblad, som talade om social aktionsforskning för demokrati i organisationer. Något som han framhöll i sin presentation var vikten av att belysa de etisk-sociala aspekterna av demokratibegreppet.

Det viktiga är att det finns en intention till demokratisk samlevnad – något som är tydligt i social aktionsforskning.

Hållbara framtider och social innovation inom välfärden

Miriam Sannum och Peter Nolbrant höll en presentation om samverkan för hållbara framtider och berättade om ett lokalt projekt, som Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland genomfört i samverkan med Svenljunga kommun och kommunens byar. Ett av målen med projektet var att ta fram ett förslag till en arbetsmodell för lokal och hållbar utveckling. De betonade vikten av lokalbefolkningens delaktighet för att lyckas med ett sådant projekt.

Vi utgick från varje enskild persons vision, förklarade de.

Konferensens sista presentation hölls av Annette Bilfeldt, som deltagit i ett aktionsforskningsprojekt som pågått mellan 2010 och 2012 på tre vårdhem i Köpenhamns kommun. Bakgrunden till projektet var att personalen på vårdhemmen upplevde att kraven från ledningen blev en belastning och försämrade den psykiska arbetsmiljön. De upplevde också att deras önskemål inte togs på allvar. I projektet arbetade de därför med att bygga upp ett klimat som präglades av respekt och att komma bort från ett vi-och-de-perspektiv.

Respekt var en stor utmaning i det här sammanhanget på grund av stress, menade Annette.

Konferensen avslutades av Lars Holmstrand och Gunilla Härnsten, som i ett samtal med varandra sammanfattade de två dagarna. De konstaterade att föreläsningarna innehållit många spännande infallsvinklar och att samverkansforskning har mycket att bidra med, både till akademin och till samhället i stort.

2016-08-09
ENCELL
2016-08-09
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information