Samverkansskicklighet för personlig och organisatorisk utveckling

Bör forskare och lärares samverkansskicklighet bedömas som en merit i sig själv, utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet? Den frågan lyfter författarna i den nya boken "Samverkansskicklighet – för personlig och organisatorisk utveckling".

I början av sommaren publicerades boken "Samverkansskicklighet – för personlig och organisatorisk utveckling". Boken är skriven av Cecilia Bjursell, Peter Dobers, Södertörns högskola, och Anna-Carin Ramsten, Linköpings universitet. Bakgrunden till att de skrev boken är att de ingick i KLOSS-projektet som lyfte fram samverkan som en strategiskt viktig fråga för lärosätet.

Samverkan har förekommit under en stor del av 1900-talet och in på 2000-talet men ändå finns det en osäkerhet kring vad som egentligen avses när man talar om samverkan, säger Cecilia Bjursell.

Samverkan med det omgivande samhället är en del i högskolans uppdrag. Förhoppningen med boken är att förtydliga vad samverkan kan handla om, hur samverkan kan stärkas och hur samverkansskicklighet kan dokumenteras och synliggöras som en merit för forskare och lärare. Då samverkan kan tolkas på flera olika sätt, är en viktig del i boken att lyfta fram olika betydelser som läggs i begreppet.

Det är viktigt att känna till föreställningar och förutsättningar när man går in i ett gemensamt projekt. På så sätt kan en hel del onödiga missförstånd undvikas och projektet kan dessutom få en skarpare målformulering.

När det kommer till samverkansskicklighet som en merit för forskare och lärare menar författarna att akademins interna belöningssystem bör granskas, eftersom dessa system påverkar både viljan och möjligheten att samverka. I boken lyfter de till och med frågan om det är dags att inkludera samverkansskicklighet som en merit, jämte pedagogisk och vetenskaplig skicklighet.

Om det krävs samverkan mellan lärosätet och det omgivande samhället för att öka kvalitet inom forskning och utbildning – ja, då bör det också vara meriterande för forskare och lärare att engagera sig i den typen av arbete, säger Cecilia Bjursell.

Men vad innebär det då att vara skicklig på att samverka? I boken presenterar författarna ett förslag på vad det skulle kunna handla om. God samverkansskicklighet har man bland annat om man lyckas uppnå resultat som tillfredsställer egna såväl som andras intressen och om man deltar i kunskapsutvecklingen kring metoder och processer för samverkan.

Boken ska ses som en utgångspunkt till diskussion och utveckling av samverkan. Dessutom ska samverkan inte ses som ett mål utan ett medel. Det är ett sätt att bedriva verksamhet, förklarar Cecilia Bjursell.

2016-08-24