Intervju med Maria Lundqvist
I denna intervju får ni träffa Maria Lundqvist, som skrivit ett av de vinnande bidragen i Encells uppsatstävling: ”Utbildning och hälsa – en studie om humankapitalets effekter på länders ekonomiska tillväxt.” I uppsatsen förklarar Maria hur olika nivåer av utbildning och hälsa påverkar länders ekonomiska tillväxt, beroende på om det är ett OECD-land eller inte.
Varför valde du att skriva om ditt ämne?
Mitt val av uppsatsämne är nog en kombination av en rad olika faktorer. Det började med att jag ville undersöka någonting som hade med utbildning och humankapital att göra, på det makroekonomiska planet. Enligt min personliga uppfattning är utbildning nyckeln till mycket gott här i världen. Utbildning handlar inte bara om kunskap i ren vetenskaplig bemärkelse, utan även om kunskap i form av makt. Att exempelvis gå från att vara analfabet till att kunna läsa och skriva ger individen västenligt mycket större möjligheter, dels sett till sin egen situation och dels sett till samhället som helhet. Medvetenhet är med andra ord en form av makt.
Jag började med att läsa mängder av artiklar, rapporter och publikationer, om allting som jag borde (och inte borde) läsa om. Det blev med andra ord väldigt mycket inläsning. Dessutom en hel del bollande fram och tillbaka, upp och ner, till vänster och till höger, men till slut började någon form av utbildnings-hälso-idé rota sig i mitt huvud samtidigt som jag fick tag i relevant data, och på det spåret fortsatte det. Men jag kan säga att valet av ämne var långt ifrån självklart till en början, ja knappt till en ”mitten”…
Vem tycker du borde läsa din uppsats?
Fler än som förmodligen har gjort det i alla fall, haha. Även om det är en uppsats i nationalekonomi anser jag att min krets av läsare bör sträcka sig längre än så. Om läsaren snabbt kan bilda sig en uppfattning om uppsatsens grundläggande idé så tror jag att den i grund och botten är ganska lätt att förstå och ta till sig. Det som krävs för att läsaren ska uppskatta uppsatsen är nog helt enkelt ett intresse för hur världen ser ut idag, och att i någon mån kunna relatera till ekonomiska effekter av ökad utbildningsnivå och förbättrade hälsotillstånd. Jag tror faktiskt att kärnan i min uppsats intresserar människor inom olika områden, men självklart krävs ett visst intresse för de ekonomiska effekterna.
Under tiden jag skrev min uppsats gjorde jag stor skillnad på hur jag framställde mitt pågående projekt. Till en kurskamrat kunde jag uttrycka ganska exakt vad jag höll på med men om jag däremot skulle förklara för någon helt utomstående, och få denne intresserad, brukade jag snarare lägga fram det som något i stil med ”jag undersöker hur olika länder kan utvecklas om barnen får gå i skola”. Därmed blir det lättare att ta till sig.
Finns det några viktiga lärdomar som du gjort utöver det som står i uppsatsen som kan vara intressanta för andra?
Oj, ja massor! En uppsats speglar nog inte alltid det jobb som ligger bakom. För min egen del var det precis så; jag lade ner väldigt mycket tid och jobb på uppsatsen, varav en del såhär i efterhand kan tyckas ha gjorts lite ”i onödan”. Men det är också det som jag har lärt mig av. För jag har lärt mig otroligt mycket, såklart om det ämne jag behandlade, men även alltifrån formaliamässigt till hur viktigt det är att organisera och strukturera arbetet. Dessutom har jag lärt mig att det är enormt svårt att försöka replikera vad tidigare forskning har kommit fram till, samt att det inte alltid är det lättaste att börja arbeta med statistikprogram som man aldrig tidigare använt. Dessutom är det viktigt att inse att ingenting kommer gratis. Men min största lärdom är nog: ge inte upp, vill du så går det!
Vilket är ditt tips till andra studenter som ska skriva sin uppsats?
För det första: se uppsatsen som något kul. För det andra: tro inte att det kommer att bli som du har tänkt dig (men det kan bli himla bra ändå!). Jag skulle nog även tipsa om att så snabbt som möjligt försöka omvandla din idé eller dina tankar till en testbar hypotes (vilket tyvärr inte jag gjorde). Dessutom är det väldigt lätt att drunkna i det hav av material som finns, därför är det viktigt att försöka hålla sig till det som är relevant. Det finns så mycket som man upptäcker är intressant under tiden man läser in sig på det valda ämnet, och visst, en del sidospår är värda att testa, men mitt råd är ändå att hålla sig på banan. Arbetsbördan tenderar att blir så fruktansvärt stor annars. Men det viktigaste är nog ändå att du känner att det du gör är meningsfullt för dig! Har du ett genuint intresse och en positiv attityd har det mesta en förmåga att lösa sig till det allra bästa.
Vad har hänt sedan du blev klar med uppsatsen?
Efter min kandidatexamen i juni flyttade jag från Uppsala till Umeå, där jag är född och uppvuxen. Förutom några turer till Stockholm och Höga Kusten spenderades största delen av sommaren i Umeå där jag arbetade på Goodtech Project and Services AB. Utöver det har jag sprungit marathon, varit på semester på Mallorca, brutit käken och nu sedan ett par veckor tillbaka bor jag i Oxford, där jag studerar till en Cambridge-examen.
Kommer du att arbeta vidare på samma område i framtiden?
På ett eller annat sätt både tror och hoppas jag det! Jag är som sagt väldigt intresserad av den ekonomiska aspekten av humankapital så jag skulle definitivt kunna tänka mig att arbeta med detta i framtiden, gärna sett ur olika kulturella perspektiv.
Är det något mer du vill tillägga?
Jag är otroligt tacksam för att jag får mottaga detta stipendium. Det känns som ett stort kvitto på att det jag åstadkommit faktiskt är någonting bra och läsvärt. Stort tack!
Ladda ner och läs Marias uppsats här:
Utbildning och hälsa – en studie om humankapitalets effekter på länders ekonomiska tillväxt. (pdf, 3.4 MB)
