ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Metaperspektiv på folkbildning

Vad är betydelsen av en fri och frivillig folkbildning i det svenska samhället? Folkbildningen är sprungen ur idén att kunskap och bildning är en förutsättning för individens deltagande i ett demokratiskt samhälle. Behoven av kunskap och arbetssätt förändras dock kontinuerligt. Rapporten Folkbildningens frihet och värde ger en aktuell bild av var folkbildningen står idag.

Folkbildningsrådet fick under tidigt 2000-tal kritik för att utvärderingsverksamheten inte vilade på en vetenskaplig grund. 2007 tog därför Folkbildningsrådets styrelse ett beslut att skapa en rådgivande expertgrupp som skulle vara ett stöd i arbetet med de nationella utvärderingarna. Expertgruppen har varit verksam mellan 2007-2015 och har under åren 2010 till 2014 arbetat med en utvärderingsstrategi som resulterade i 14 rapporter.

Enligt utvärderingsstrategin avslutades arbetet med en analys av samtligt material för att kunna lyfta blicken ytterligare och se vad som har åstadkommits under dessa år och var eventuella kunskapsluckor finns. I rapporten Folkbildningens frihet och värde presenteras dessa övergripande samhällsanalyser som tillsammans ger ett metaperspektiv på folkbildning. Den här rapporten bidrar på flera sätt, genom att den ger:

  • En beskrivning av nuläget i folkbildningen
  • En beskrivning av samband mellan folkbildningen och civilsamhället
  • En uppfattning om statens styrning av medel till folkbildningen
  • En övergripande analys av expertgruppens utvärderingar
  • Förslag på hur utvärdering kan se ut framöver

Utöver de konkreta utvärderingsrapporterna så kan expertgruppens tillsättning och organisering lyftas fram som ett sätt att arbeta med kvalitet i verksamheten. Expertgruppen skulle kunna liknas vid en studiecirkel, där deltagarna bidrar med sina kunskaper samtidigt som de lär av varandra.

Studiecirkelmodellen har stor potential för den organisation som vill öka kvaliteten genom ett kontinuerligt förbättringsarbete.

Ordförande för expertgruppen har varit en riksdagsledamot som arbetat tillsammans med tre ledamöter från forskarsamfundet och tre ledamöter från Folkbildningsrådets medlemmar. I gruppen har även Folkbildningsrådets enhetsansvariga handläggare ingått som en viktig länk mellan den självständiga expertgruppen och Folkbildningsrådet och som en sammanhållande kraft för det löpande arbetet. Samverkan mellan representanter med olika specialistkunskaper har gett förutsättningar för att förankra utvärderingsplanerna i vetenskap och beprövad erfarenhet. Det har också varit ett lärande sammanhang för de deltagande individerna. Studiecirkelmodellen har stor potential för den organisation som vill öka kvaliteten genom ett kontinuerligt förbättringsarbete.

Tidskriften Kurage #21

I senaste numret av tidsskriften Kurage finns en sammanfattande översikt över rapporten Folkbildningens frihet och värde. Där ställs också den kritiska frågan: Går det att stå fri från staten och samtidigt erhålla statliga anslag?

2016-10-19
ENCELL
2016-10-19
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information