Skolledares föreställningar om marknader

Vad är det egentligen som döljer sig bakom det språk vi använder? Språket kan förstås som konkreta uttryck för de föreställningar individer har kring ett fenomen. I en analys av hur skolledare talar om sitt arbete identifierades sju olika begreppsramar som samexisterar.

Tidskriften RELA (The European Journal for Research on the Education and Learning of Adults) publicerar forskning om vuxenutbildning i Europa. I höst ägnades ett helt nummer åt att diskutera hur marknadskrafter på olika sätt har fått inflytande över vuxenutbildningen. Det finns ett antal studier som visar på att det språk som används i policy-texter har ändrat karaktär, från en begreppsram där ord som välfärd, bildning och medborgare är centrala till en begreppsram som betonar ord som resultat, konkurrens och tillväxt.

Att skolledare påverkas av policytexter är inte oväntat, men för att få veta mer om hur detta tar sig uttryck bland skolledare genomfördes en analys av metaforer/begreppsramar som framträder när skolledare talar om sin verksamhet. De sju metaforer som identifierades när skolledare talar om utbildningsverksamhet är följande:

  • Administration
    Här handlar det om styrning av utbildning, hur man arbetar med administrativa rutiner och system, exempelvis hur kvalitetssystem utformas för att mäta och följa upp verksamheten.

  • Marknad
    Utbildning som marknad betonar utbud och efterfrågan och anpassningar till de behov som marknaden uttrycker, underförstått de områden där det finns pengar att tjäna genom så kallade skalfördelar.

  • Matchning
    Här ser man utbildning som en mäklare som ska säkerställa att arbetsgivarens och den studerandes kompetensbehov och kompetens matchas vid ett framtida tillfälle.

  • Demokrati
    Utbildning är ett verktyg för att skapa kompetenta medborgare. Den här metaforen är inte dominant i materialet utan kanske spår efter gamla policyskrivningar.

  • Policyarbete
    En del i att leda utbildningsverksamhet är att tala om vuxenutbildningen för politiker så att vuxenutbildningen finns med på den politiska agendan och i det framtida nationella och regionala policyarbetet.

  • Integration
    När stora grupper människor kommer från andra länder får vuxenutbildningen rollen att arbeta med integration. Det handlar för vuxenutbildningen både om att utbilda de nya deltagarna för att fungera i det svenska samhället men också att anpassa utbildningen till de nya deltagarna.

  • Lärande
    Utbildningsverksamhet handlar om lärande, både om ett fokus på den studerandes lärandeprocess men också på det lärande som måste ske i personalgruppen i och med förändrade behov.

Att på detta sätt utforska metaforer som representerar begreppsramar ger en rik illustration av samexisterande förståelser av utbildningsverksamhet. Precis som i tidigare studier av policytexter så dominerar ekonomiska begreppsramar. Det tolkas ibland som ett inflytande från liberal ideologi men dessa begreppsramar kan även förstås som ett uttryck för ekonomisk teori. Med andra ord skulle vuxenutbildning till stora delar vara driven av ekonomisk teori, genom att metaforerna marknad och matchning förekommer frekvent.

Ett resultat av studien är att skillnaden mellan ideologi och teori borde undersökas djupare, eftersom sambandet däremellan kommer att påverka utformningen av samhället och därmed vår vardag. Sambandet mellan administration och marknad är ett annat intressant område. Administration kan gå i marknadens ledband men kan också vara ett sätt att tygla en oreglerad marknad för att skydda medborgare och anställda. Det här är inget ovanligt utan realiteten för många stora företag redan idag. En utmaning i utbildningsbranschen är att kombinera de olika föreställningarna och förväntningarna som finns. I vuxenutbildning finns exempelvis en möjlig konflikt mellan att erbjuda individuella lösningar samtidigt som utbildning ska vara likvärdig oberoende av geografiskt läge, utbildningsorganisation eller huvudman. För skolledaren handlar det inte om att renodla begreppsramar utan att öka medvetenheten om olika influenser för att kunna förstå och hantera dem.

Läs mer

Här kan du läsa alla artiklar i specialutgåvan av tidskriften RELA som behandlar "the marketization and commodification of adult education".

Eller gå direkt till artikeln om bakomliggande metaforer när skolledare talar om verksamheten:

Bjursell, C. (2016). When theories become practice—a metaphorical analysis of adult-education school-leaders’ talk. European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, 7, 2, 191-205.

2016-11-16