ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Månadens forskarintervju Andreas Diedrich

I månadens forskarintervju får ni träffa Andreas Diedrich, som är docent i företagsekonomi med inriktning mot organisationsteori vid Göteborgs universitet. I sin forskning intresserar han sig bland annat för hur arbetet med validering av nyanlända invandrares kunskap och kompetens organiseras i praktiken.

Vad handlar din forskning om?

Jag är docent i företagsekonomi med inriktning organisationsteori och har sedan 2005 på ett eller annat sätt studerat hur arbetet med validering av nyanlända invandrares kunskap och kompetens organiseras i praktiken. Det finns en närmast religiös tilltro till validering som en mirakelmedicin som kommer att lösa de flesta sociala och samhällsproblem. I praktiken har resultaten när det gäller validering av nyanlända utan formella meriter varit medelmåttiga. Men istället för att analysera på ett normativt sätt vilka valideringsmetoder eller andra verktyg för identifiering eller bedömning av kunskap, kompetens och färdigheter fungerar "bäst" vill jag undersöka hur olika idéer kring kunskap, kompetens och det ”livslånga lärandet” skapas i praktiken i samspel mellan personer, objekt och handlingar som kopplas ihop eller inte. Från januari 2017 framåt kommer jag som del i ett större forskningsprogram vi nyss fått finansiering för att undersöka arbetsmarknadsintegration av invandrare till Sverige. Där kommer med mycket stor sannolikhet frågor kring livslångt lärande återigen hamna i fokus på ett eller annat sätt.

Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?

Jag är intresserad av den översättningsproblematiken som medföljer när man försöker att bedöma och dokumentera det livslånga lärandet som påståtts skett "där och då" med de verktygen, metoder och modeller för bedömning och dokumentation som står till förfogande i det "här och nu". Det är i allra högsta grad en politisk process som har visat sig vara mycket komplex – inte minst givet det stora antalet inblandade aktörer.

Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?

Med tanke på den rådande "flyktingkrisen" är jag särskild intresserad av arbetet med att identifiera och ta tillvara det livslånga lärandet av asylsökande och nyanlända invandrare till Sverige. Hur organiseras detta arbete i praktiken och vilken betydelse får olika idéer kring det livslånga lärandet för nyanländas integration på arbetsmarknaden och i samhället?

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Genom våra djupa etnografiskt inspirerade studier bidrar vi till en bättre förståelse för den komplexiteten som det vardagliga arbetet med validering (och med att ta tillvara på det livslånga lärandet i stort) medför och konsekvenserna av olika sätt att organisera detta arbete. Till exempel har våra jämförande studier av olika projekt som syftat till att etablera metoder och strukturer för att tillvarata på det livslånga lärandet på ett bättre, mera effektivt sätt kunnat identifiera en sorts "projektpraktik" som innebär att projektets förutsättningar får, under arbetets gång, större betydelse än det man vill uppnå med projektet från början.

Det finns inget livslång lärandet per se som finns "där ute" redo att valideras - eller identifieras och bedömas på annat sätt. Istället finns det olika idéer om vad som är "det livslånga lärandet" och vad som inte är det. Dessa idéer är en produkt av den organisering som äger rum i en specifik kontext och med olika intressen, personer, objekt, handlingar och andra idéer som input. Det är just därför det är det så viktigt att studera detta organiserande i praktiken för att förstå betydelsen av "det livslånga lärandet".

2017-01-11
ENCELL
2017-01-11
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information