ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Livslångt lärande – vilken roll spelar lärosätena?

En snabbt föränderlig arbetsmarknad ställer allt högre krav på en ökad tillgång till vidareutbildning. Trots detta tycks högskolor och universitet minska sitt utbildningsutbud för yrkesverksamma – en oroande trend menar Riksrevisionen.

I en tid där vi förväntas jobba allt högre upp i åldrarna och i ett samhälle där den tekniska utvecklingen går i rasande fart, är behovet av att kunna kompetensutveckla sig genom hela livet stort. Men hur ser egentligen yrkesverksammas möjligheter till vidareutbildning ut? Hur möter lärosätena den efterfrågan som finns? Och vilka hinder finns för att tillgodose de yrkesverksammas behov? Det diskuterades den 3 april när SNS bjöd in till ett seminarium om kompetensförsörjning och lärosätenas roll i det livslånga lärandet.

Det livslånga lärande inom högre utbildning

Seminariet arrangerades inom ramen för SNS forskningsprogram "Framtidens kompetensförsörjning" och inleddes av Mikael Witterblad, som är chef för programmet. Ett syfte med programmet är att bidra till ökad kunskap för arbetsgivare och förslag till åtgärder inom olika politikområden. Som utgångspunkt för diskussionerna den 3 april användes Riksrevisionens rapport "Det livslånga lärandet inom högre utbildning", som överlämnades till riksdagen i juni förra året. Annette Mellander är revisor vid Riksrevisionen och sammanfattade några av de viktigaste resultaten i rapporten.

Det finns en ökad efterfrågan på fortbildning bland yrkesverksamma, men det saknas fortfarande en helhetsbild över hur utbudet ser ut. Exempelvis ingår inte lärosätenas uppdragsutbildning i SCB:s generella statistik för utbildning, berättade hon.

Rapporten visar även att lärosätena saknar kunskap om vilken efterfrågan på fortbildning som finns och att arbetet med att identifiera detta kan utvecklas. Hon konstaterade också att lärosätenas otydliga uppdrag och incitamentsstruktur påverkar både utbud och efterfrågan.

Fristående kurser och kurser på distans har minskat. Istället har kurser som leder till examen prioriterats, ofta på grund av resurstilldelningen, konstaterade hon.

I rapporten ger Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen, bland annat att Universitet- och högskoleregistret även bör innehålla uppgifter om uppdragsutbildning. Andra rekommendationer är att lärosätenas roll vad gäller att erbjuda fortbildning bör förtydligas och att incitamentsstrukturerna som kan påverka lärosätenas möjligheter att erbjuda fortbildning bör ses över.

Framtidens yrkesverksamma bör vara i fokus

Under seminariet deltog även Sigbritt Karlsson, rektor vid Kungliga Tekniska högskolan. Hon menade att behovet av livslångt lärande inte är något nytt – utan snarare att tempot på förändringar i samhället har gått upp och därmed gett ett större behov av tillgång till lärande.

För många yrkesverksamma som läser kurser är det innehållet – inte poängen som är det viktiga. Därför är det en del som påbörjar, men inte avslutar sina studier, berättade hon.

Sigbritt Karlsson lyfte fram att den yrkesverksamma måste vara i fokus i diskussionen om konkurrenskraftig kompetensförsörjning. Exempelvis är det viktigt att arbetsgivarna ger tid för kompetensutveckling och att högskolorna kan erbjuda kortare kurser, mindre moduler och långsammare studietakt.

Uppdragsutbildning kan expandera

Karin Röding, statssekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson tog sedan upp hur antalet studenter på universitet och högskolor har ökat och berättade också att det just nu pågår en utredning om hur uppdragsutbildningen kommer att kunna expandera framöver.

Detta arbete bör ske i en dialog mellan arbetsgivare, individ och högskolorna. Det kommer även att göras en översyn av incitamentsstrukturerna med utredningsdirektiv före sommaren, berättade hon.

Paneldiskussion avslutade seminariet

Dagen avslutades med en paneldiskussion där Sigbritt Karlsson, Karin Röding och Academys VD, Micael Holmström, deltog. Diskussionen handlade bland annat om hur individer kan uppmuntras till fortbildning, vilket ansvar arbetsgivaren har och hur fler kan upphandla fortbildning. En viktig punkt som lyftes var att näringslivet måste bli bättre på att beskriva vilken typ av kompetensutveckling de behöver.

Om SNS

SNS grundades 1948 och är en mötesplats för kunskapsbaserad dialog om centrala samhällsfrågor. De samlar samhällsengagerade personer i näringsliv, politik, offentlig förvaltning och forskning. Idag är 280 företag, myndigheter och organisationer medlemmar i SNS.

2017-04-19
ENCELL
2017-04-19
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information