ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Hur många får en rektor vara?

Hur får rektorer dela ledarskap idag? Och hur ser rektorer och deras medarbetare på delat rektorskap på sin skola? Det har en forskargrupp vid Stockholms universitet undersökt i ett forskningsprojekt som snart avslutas.

Sedan millennieskiftet har forskare vid Stockholms universitet studerat delat ledarskap mellan chefer i svenskt arbetsliv. En av forskarna är Lena Wilhelmson, docent i pedagogik. Sedan 2014 deltar hon även i ett flervetenskapligt forskningsprojekt, där hon tillsammans med forskarkollegorna Marianne Döös, Jenny Madestam och Åsa Örnberg undersökt hur det delade ledarskapet ser ut i skolan.

I projektet har vi varit ute i sex skolor med delat ledarskap, två gymnasier och fyra grundskolor. Vi har intervjuat rektorer, biträdande rektorer och arbetslagsledare om deras erfarenheter av skolans delade ledarskap, berättar Lena Wilhelmson.

Olika former av delat ledarskap

Men vad menas egentligen med delat ledarskap? Lena Wilhelmson förklarar att de i sin forskning skiljer mellan tre olika former av delat ledarskap: samledarskap, inviterat ledarskap och funktionellt delat ledarskap.

Samledarskap innebär att två chefer på samma hierarkiska nivå formellt delar ett chefsuppdrag. De tänker på arbetsuppgifter som gemensamma och har lika stort ansvar för samma verksamhet, budget och personal.

Det vanligaste inom inviterat ledarskap är att en chef bjuder in en underordnad person, ofta en biträdande chef, att nära samarbeta i chefsuppgifterna inom en viss verksamhet.

Det förekommer dock även att chefer på samma hierarkiska nivå, men med ansvar för olika verksamhetsdelar, ömsesidigt bjuder in varandra att ta gemensamt ansvar för helheten. Det kallar vi för horisontell invitering, förklarar Lena.

Den sista varianten, funktionellt delat ledarskap, innebär att två formellt utsedda chefer, på samma hierarkiska nivå, har och tar ansvar för olika uppgifter inom samma verksamhet.

I vår forskning är delat ledarskap alltså ett paraplybegrepp för olika sorters "förtätning" i samarbetet mellan, oftast, formellt utsedda chefer.

Delat ledarskap i skolan

Hur ser det då ut i skolan? Vilka former av delat ledarskap förekommer där? Enligt forskarna kan man konstatera att rektorer idag delar ledarskap på många olika sätt och i olika typer av konstellationer. Den vanligaste varianten tycks dock vara det inviterade ledarskapet, där en rektor bjuder in en eller flera biträdande rektorer att samarbeta. En annan variant uppstår på skolor med flera skolenheter.

Rektorer på stora skolor med flera skolenheter kan välja att samarbeta nära för att de vill att skolan ska framstå som en sammanhållen helhet för föräldrar, elever och personal. De kan då samarbeta genom att exempelvis ta varandras kostnader och låna varandras personal, förklarar Lena.

Även det funktionellt delade ledarskapet förekommer inom skolan. Ett exempel har forskarna sett i Södertälje kommun, där utbildningskontoret har tagit initiativ till att tillsätta funktionellt delande par som tillsammans ansvarar för en viss skola eller ett förskoleområde. Uppdelningen innebär att rektorn eller förskolechefen ansvarar för det nationella uppdraget och en enhetschef för det kommunala uppdraget.

Denna uppdelning gör att rektor inte har ytterst ansvar för allt på skolan. I Södertälje är avsikten med denna ledningsmodell att rektorer och förskolechefer ska ges bättre förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. De hoppas även på att få mer tid för pedagogisk ledning, förklarar Lena.

Den variant som inte förekommer i samma utsträckning inom skolan är samledarskap.

Samledarskap är inte längre tillåtet för rektorer i svensk skola, eftersom det enligt skollagen bara får finnas en rektor på en skolenhet. Däremot så förekommer samledarskap på nivån under rektor, där två eller flera biträdande rektorer kan ha gemensamt ansvar för delar av verksamheten, berättar Lena.

När fungerar ett delat ledarskap?

Ett resultat som forskarna kommit fram till i sitt projekt är att skolkontexten kräver samma grundläggande förutsättningar för delat ledarskap som andra organisationer om det ska fungera.

Ledarkonstellationen måste bygga en gemensam grund av prestigelöshet, gemensamma värderingar och ömsesidigt förtroende. Dessutom är det viktigt att såväl medarbetare som överställd chef är positiva till det delade ledarskapet.

Om dessa förutsättningar saknas kan det däremot vara svårt att få till ett välfungerande delat ledarskap.

Det är viktigt att det delade ledarskapet, mellan exempelvis rektor och biträdande rektor, är tydligt och synligt för alla i skolan. Annars kan tvivel om ledningens gemensamma riktning uppstå, förklarar Lena.

Rimligare arbetsbelastning och effektivare beslutsfattande

Forskarna har fått signaler om flera fördelar med delat ledarskap. En fördel är att funktionellt delat ledarskap kan ge effektivare beslutsfattande.

När en enhetschef tar eget ansvar för de mer logistiska delarna av verksamheten så tycks dessa delar hanteras snabbare, berättar Lena.

En annan fördel, som Lena lyfter fram, är att rektorer får en mer rimlig arbetssituation. De får avlastning och ett sammanhang där de kan rådgöra med andra och komma fram till mer välgrundade beslut.

En trygg ledning som har kraft att föregripa problem skapar trygghet för alla i skolan. Det kan till och med vara så att mer demokratiska förhållningssätt sprids genom verksamheten, som bidrar till elevernas demokratiska skolning, avslutar hon.

Mer om delat ledarskap

Vill du veta mer om delat ledarskap? Här hittar du mer forskningsinformation och publikationer.

2017-04-20
ENCELL
2017-04-20
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information