ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Forskning om utbildning som habilitering presenterades på internationell konferens

De materiella förutsättningarna för att bedriva utbildning förändras snabbare än någonsin. Men vilka konsekvenser får ny teknik för synen på lärande och kunskap? Det och mycket annat diskuterades på konferensen "Learning and education – material conditions and consequences".

Den 23–25 mars samlades omkring 700 deltagare på årets NERA-konferens i Köpenhamn. NERA står för Nordic Educational Research Association och varje år anordnar de en konferens för att belysa utbildning och lärande från olika perspektiv. I år var temat "Learning and education– material conditions and consequences" och handlade om hur materiella förutsättningar påverkar pedagogisk praktik och vilka konsekvenser de får för utbildning och lärande i de nordiska länderna.

Encells medarbetare Joel Hedegaard och Martin Hugo forskar i pedagogik och var på plats för att hålla en presentation om utbildning som habilitering. De deltog i ett konferensspår med det övergripande temat "Adult learning – at work, in education and everyday life", där presentationerna handlade om internaliserad kunskap och erfarenheter hos enskilda och unika individer. Under sin presentation delade de med sig av resultaten från ett forskningsprojekt där de följt en riktad IT-utbildning för unga vuxna med högfungerande autism. Ett av huvudresultaten i studien och som de också presenterade under konferensen var det sociala lärande som skedde hos studenterna under utbildningen.

Studenterna utvecklade sin empati för varandra, vågade prata inför en grupp och byggde upp egna sociala nätverk. Detta lärande är mycket intressant eftersom högfungerande autism, och många andra diagnoser, ofta betraktas som något tämligen statiskt och just den sociala kompetensen är något som medmänniskor med högfungerande autism ofta anses ha svårt att lära och utveckla, berättar Joel Hedegaard.

Ett annat resultat handlade om utbildningens habiliterande effekter. Studien visar att flera studenter kunde minska sin medicinering, sluta med boendestöd och att de fick en bättre struktur i sin vardag som en konsekvens av utbildningen. Starkt bidragande till detta var den trygghet studenterna upplevde i mötet med lärarna.

De kände sig välkomna och upplevde sig sedda, bekräftade och tagna på allvar.

Ny teknik ger nya yrkesgrupper större inflytande i skolan

På konferensen fick deltagarna även lyssna på tre huvudtalare. Först ut var Ben Williamson, lektor i pedagogik vid University of Stirling. Han höll en presentation om "Imaginaries and materialities of educational data science". Konferensens andra huvudtalare Katherine Hayles, professor i litteratur vid Duke University, höll en presentation om "A New Mode of Orientation: Planetary Cognitive Ecologies".

Gemensamt för de båda talarna var att de lyfte fram teknikens möjligheter som en slags förlängning av människans kognition. De påpekade också att teknikens påverkan på förutsättningarna för lärande gör att nya yrkesgrupper antagligen kommer att få ett större inflytande i skolan, företrädelsevis sådana med mycket datorkunskaper, berättar Joel Hedegaard.

Lärande även ur ett socialt perspektiv

Konferensens tredje huvudtalare Palle Rasmussen, professor i pedagogik vid Aalborg University, presenterade i sin föreläsning "Education and the Future of Society: Material and Social Dimensions" ett annat perspektiv på lärande.

Rasmussens presentation var en kontrast till de andra två huvudtalarna, eftersom han talade om lärande både ur ett materiellt perspektiv och ur ett socialt perspektiv. Det materiella perspektivet i detta sammanhang handlade inte så mycket om teknik, utan snarare om praktiska förutsättningar och skolans ansvar för att hantera lokala och globala orättvisor, berättar Joel Hedegaard.

Kunskap som produkt och människan som förvaring

Ett inslag i konferensen som väckte starka reaktioner var huvudtalaren Ben Williams presentation. Den genomsyrades av en syn på kunskap som produkt och människan som en förvaringsplats åt denna kunskap – ett något kontroversiellt synsätt bland pedagoger och också ett synsätt som både Joel Hedegaard och Martin Hugo är skeptiska till.

Om kunskap reduceras till en produkt som förvaras i människor, som i sin tur bör vara anslutna till diverse tekniska apparater för att komma åt all information och alla funktioner, kanske det är människan istället för kunskapen som är utbytbar? Ett sådant synsätt skulle innebära att människan förkastas när hon som förvaringsutrymme blir opålitlig, exempelvis till följd av ålderdom eller psykisk ohälsa, avslutar Joel Hedegaard.

2017-05-17
ENCELL
2017-05-17
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information