Månadens forskarintervju Linda Bradley

Hur kan en mobilapp vara ett verktyg som stödjer språkträning för nyanlända personer i Sverige? Den frågan har Linda Bradley fördjupat sig i genom olika projekt som handlar om integration med hjälp av mobiltelefonen. I månadens forskarintervju berättar hon mer om sin forskning kring kommunikation och interaktion i relation till vad nya teknologier betyder för lärande.

Linda Bradley är lektor i högskolepedagogik vid Göteborgs universitet och arbetar med högskolepedagogisk forskning och utveckling av interaktivt lärande. Just nu är hon även projektledare för projektet Minclusion – Integration med mobilen på Chalmers tekniska högskola. Projektet, som är finansierat av Asyl-, migrations- och integrationsfonden, syftar till att utveckla mobila applikationer med inriktning mot språkträning och interkulturell kommunikation för arabisktalande nyanlända personer i Sverige.

Det är intressant att arbeta med hur vuxna människor lär sig eftersom deras utveckling är baserad på den livserfarenhet som de har. För nyanlända vuxna personer i Sverige är det samma sak – de har med sig erfarenheter, vilket även är motiverande för utvecklingen av appar, förklarar Linda Bradley.

Linda Bradleys intresse för vuxnas lärande kombinerat med IT mynnar ur hennes möten med forskare och praktiker från många olika discipliner. Tidigare när hon arbetade på Chalmers tekniska högskola, handlade det främst om blivande ingenjörsstudenters skrivutveckling, där hon använde olika online-baserade verktyg som redskap för samskrivning och grupparbeten i undervisningen. Att prova olika modeller för återkoppling och möten genom teknologier är något som hon intresserat sig för länge.

Mitt avhandlingsprojekt som är baserat på data från Chalmers handlade om teknologers användning av webbaserade skrivplattformar som stöd för lärande, berättar hon.

En fråga som ligger Linda varmt om hjärtat är hur man lär sig språk och hur viktigt språket är för integrationen av nyanlända i samhället. När det gäller vuxnas lärande menar hon därför att det är viktig att studera hur allt fler väljer att kommunicera på digital väg – något som forskarna gör inom ramen för Minclusion-projektet.

I takt med att vi blir allt mer digitala genom användningen av mobiler, kan vår sociala interaktion verkligen fungera som en brygga. Även många av de nyanlända personer vi kommer i kontakt med, främst arabisktalande från Syrien, har smartphones.

Linda berättar att de både har intervjuat nyanlända personer själva, och observerat verksamheter med nyanlända personer. På så sätt har de fått en ökad förståelse för vad de nyanlända behöver ha för att kunna lära sig språket och om det svenska samhället.

Ofta är önskemålen ganska enkla, nämligen att kunna prata med svenskar och att kunna förstå hur samhället är uppbyggt. Men det är samtidigt en utmaning att omsätta detta till funktionaliteter i en mobilapp, förklarar hon.

Så vad har de då kommit fram till i projektet Minclusion? På vilket sätt kan en mobilapp vara ett verktyg för språkträning?

Eftersom en stor andel av de nyanlända arabisktalande personerna har smartphones, har vi kartlagt vad de använder mobilerna till och även vilka mobilappar som finns för arabisktalande att lära sig svenska och om svensk kultur. Vi utvecklar nu olika funktionaliteter i mobilerna från ett användarperspektiv, där vi undersöker förutsättningarna för hur en viss användning kan fungera som stöd. Det gäller att utvecklingen är baserad på användarnas perspektiv och den forskning som finns inom mobilt lärande, avslutar Linda.
2017-10-17
2017-10-17