ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Äldre medarbetares kompetensutveckling

Att erbjuda kompetensutveckling under hela arbetslivet är en strategisk fråga för HR, och detta kräver kunskap om hur äldre medarbetares kompetensutveckling kan stimuleras och struktureras. Det betonar Cecilia Bjursell i en ny antologi.

I Encells förra månadsbrev uppmärksammade vi den nya antologin "HR – att ta tillvara mänskliga resurser". I kommande brev kommer vi att presentera varje kapitel mer ingående och först ut är Cecilia Bjursell, som skrivit ett kapitel om äldre medarbetares kompetensutveckling. Cecilia är docent i företagsekonomi och forskar bland annat kring äldres lärande i organisationer.

Äldre befolkning – längre arbetsliv

Sveriges befolkning lever allt längre och är friskare än tidigare generationer, vilket innebär att andelen äldre i befolkningen ökar. 2015 var nästan var femte person över 65 år och 2060 beräknas var fjärde invånare i Sverige vara över 65 år. Denna utveckling har väckt tankar om ett förlängt arbetsliv. Skälen till att förlänga arbetslivet är att säkra en stabil ekonomi i samhället, att ta tillvara kunskap i organisationer och att individen får möjlighet att fortsätta med ett meningsfullt arbete om så önskas.

En central fråga i diskussionen om ett förlängt arbetsliv är möjligheten till kompetensutveckling. Detta är viktigt, inte bara för den enskilda individen, utan också för organisationer som behöver bli bättre på att erbjuda kompetensutvecklingsinsatser utifrån individernas behov. Det här innebär att vi måste se över strukturer och system för kompetensutveckling, både i samhället och i organisationer. En organisation behöver arbeta åldersmedvetet för att bemöta anställda under olika faser i livet.

I sitt kapitel visar Cecilia Bjursell hur organisationer kan göra detta. Ett konkret förslag är att använda studiecirkelformen när nya kompetenser ska utvecklas. Hon argumenterar också för att ålder är en relevant dimension i strategiska satsningar på kompetensutveckling utifrån ett organisatoriskt intresse.

Tre snabba frågor till Cecilia Bjursell, författare till kapitlet "Äldre medarbetares kompetensutveckling".

Varför är det viktigt att forska kring äldre medarbetares kompetensutveckling?

Det är viktigt eftersom det inte bara är datorer som behöver uppgraderingar – människor behöver också det. Dessutom ändrar vi som individer våra preferenser för hur vi lär oss under livets resa. Det är också viktigt för att det sägs att vi blir alltmer olika ju äldre vi blir, det vill säga att äldre inte är en homogen grupp utan många subgrupper som man måste förstå sig på.

Hur kommer det sig att du är intresserad av detta forskningsområde?

Jag har alltid tyckt att äldre människor är intressanta och har så mycket livserfarenhet att dela med sig av. Det konkreta arbetet startade när Svante Hultman drog igång nätverket ActivAge där vi fokuserade på äldres arbete och lärande, och så har min kollega Ann-Kristin Boström bjudit in mig i ett internationellt forskarnätverk där äldres lärande är i fokus. Det började med utvecklingsprojekt 2011 och framåt och sedan har jag kommit igång med forskningspublikationer lite senare.

Vad är det viktigaste i ditt kapitel som HR-personal kan ta med sig i sitt arbete?

Att se äldre personer som en resurs och ta hand om denna resurs så att den håller många år till. På många andra områden har vi lämnat "slit-och-släng-mentaliteten", det är dags att göra det även vad gäller mänskliga resurser i organisationer.
2017-10-19
ENCELL
2017-10-19
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information