Träning förbättrar minnet – men vilken träning är bäst?

Forskare vid enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) vid Umeå universitet har i flera studier undersökt hur träning påverkar äldre personer. Nu ligger de i startgroparna för ytterligare en studie, där de ska titta på hur den nu så populära högintensiva träningen påverkar hjärnan.

Forskningen om träningens påverkan på hjärnan har exploderat. Mycket helt enkelt för att man har tagit fram nya tekniker för att studera hjärnan och dess funktioner.

– Den stora revolutionen startade i mitten på 90-talet och sen har det varit en jätteutveckling. Vi har legat i framkant uppe i Umeå på det här, säger Carl-Johan Boraxbekk, professor vid enheten för demografi och åldrandeforskning, samt Umeå centrum för Funktionell Hjärnavbildning (UFBI) vid Umeå universitet.

De har bland annat låtit personer mellan 67 och 80 år träna konditionsträning under sex månader, för att se hur hjärnans funktioner påverkas.

– Vi valde det åldersspannet för att det är just där som man ser en minskning av prestationen på minnesfunktioner. Det händer nånting helt enkelt, som kan få stora konsekvenser för det dagliga livet.

Bättre kort- och långtidsminne

När testpersonerna hade konditionstränat tre dagar i veckan i ett halvår hade deras minnesfunktioner förbättrats jämfört med kontrollgruppen, som också hade träffats i grupp men inte tränat just kondition. Forskarna såg även att förbättrad kondition (syreupptagningsförmåga) ökade storleken på en struktur i hjärnan som kallas hippocampus. Just denna struktur har annan forskning visat att den krymper när vi blir äldre, vilket kan kopplas till demenssjukdomar.

– Ökningen skedde på bara sex månader, det är ändå ganska kort tid. Det tycker vi är jättespännande, säger han.

Nu ska Carl–Johan Boraxbekk tillsammans med Erik Rosendahl, professor vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, testa vad som händer i hjärnan om personerna i stället kör maxsprint på cykel i enbart sex sekunder, varvat med vila.

– Nu under de kommande åren ska vi göra en liknande träningsstudie där vi jämför den här typen av träning med lite mer traditionell konditionsträning och en kontrollgrupp. Det ska bli jättespännande att dra igång. Vi håller på och planerar den studien nu och hoppas dra igång tidigast till hösten.

Det blir en kraftig ansträngning under den högintensiva träningen, mer belastning på musklerna än vid traditionell konditionsträning, och träningsformen finns numer på snart sagt varje träningscenter.

– Det här har blivit en liten hype. Och vi vill verkligen nu vetenskapligt testa om det kan vara så att man inte behöver träna en timmas konditionsträning för att förbättra sin kondition, och se effekter på bland annat hjärnan och minnesfunktioner.

Många anmäler sig

Och det är inga problem att få Umeåborna att engagera sig i forskningen.

– Det har varit jätteenkelt faktiskt. En annons i tidningen och man blir nedringd. Det finns ett enormt intresse bland äldre individer att hjälpa till med den här typen av forskning och det är vi jättetacksamma för.

Han berättar att många ser det som sin chans att bidra till forskningen, i den förra studien var det fler än dubbelt så många som hörde av sig mot vad de behövde i sitt upplägg.

– Jag tror generellt sett att intresset för hjärnans funktion när vi blir äldre är ganska stor, för man märker också själv att det sker någonting.

Förhoppningen är att kunna få finansiering för att även följa upp deltagarna några år efter att studien avslutats. Målet med forskningen är solklart och konkret: Hur ska äldre träna på bästa sätt?

– I slutändan måste man komma ner till individen och kunna ge en rekommendation. Och den måste vara baserad på evidens i forskningen, säger Carl-Johan Boraxbekk.

Sara Bref