Så kan fler få möjlighet att arbeta längre

Om fler äldre skulle vilja, och orka, att arbeta vidare efter pensionsåldern skulle det vara positivt både för individens välmående och för samhället. Professor Anita Björklund Carlstedt försöker med sin forskning hitta vilka faktorer som underlättar ett fortsatt arbetsliv och vilka fördelar det ger att arbeta eller utbilda sig efter 67 års ålder. – Genom att avtäcka och bearbeta eventuella missuppfattningar om äldre arbetskraft hoppas vi kunna bidra till ett förlängt, möjligt och lustfyllt arbetsliv efter uppnådd pensionsålder, säger hon.

Anita Björklund Carlstedt är professor i arbetsterapi på avdelningen för rehabilitering vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hon forskar bland annat om äldre personers och funktionshindrades delaktighet i samhällslivet. Hon är också med i en arbetsgrupp, utsedd av Sveriges Arbetsterapeuter, som ska ta fram en svensk terminologi för arbetsterapeuter att använda i möten med kollegor och patienter. Sedan 2013 är hon Chefredaktör för Scandinavian Journal of Occupational Therapy.

– Det finns mycket arbetsterapeuter kan bidra med för äldre människors välmående, bland annat genom att underlätta aktiviteter och delaktighet i samhällslivet. Arbetsterapeuter är bra på att hitta balans mellan olika aktiviteter i vardagen, att anpassa aktiviteter och omgivning till individers speciella behov. Arbetsterapeuter kan föreslå anpassningar av arbetsplats, hem och arbetsuppgifter så att ett funktionshinder inte stänger ute från de aktiviteter man vill eller måste göra, säger hon.

Rutiner, nätverk och aktiviteter positivt för hälsan

Genom gruppträffar för äldre, med olika typer av aktiviteter, har de kunnat se att hälsa och välmående stimuleras genom den sociala gemenskapen, aktiviteterna och att ha rutiner i vardagen. Deltagarna har dessutom tagit egna initiativ till att fortsätta att träffas även efter att aktivitetsgrupperna avslutats.

– Det är viktigt med utmaningar var man än befinner sig i livet. Man får också anledning att hålla sig à jour med aktuella händelser, känner sig behövd och bekräftad genom tillhörighet i ett socialt sammanhang, säger Anita Björklund Carlstedt om äldre som fortsätter att arbeta eller utbilda sig även efter pensionsåldern.

– Studier visar att framförallt de med högre utbildningsnivå är de som är fortsatt aktiva inom yrkesliv eller med utbildningsaktiviteter efter uppnådd pensionsålder. Motiven kan vara att man känner att det är viktigt att fortsätta utvecklas, att tillhöra ett socialt sammanhang och att man får uppskattning för den man är och det man kan bidra med.

Pensionsnormen behöver luckras upp

Hon efterlyser en ändrad syn från politikerhåll, man måste få rätt att fortsätta arbeta även efter 67 år.

– Det behövs en tydlig vägvisning om att valfrihet är det vi eftersträvar. De som vill och kan ska tillåtas att arbeta vidare. Fortsatt arbete ska premieras genom exempelvis skattereduktion och sociala förmåner, mer ”morot än piska” således.

Arbetsgivarna i sin tur kan locka äldre att fortsätta sitt arbete genom att ta vara på och värdesätta deras kompetens och erfarenhet, erbjuda flexibel arbetstid, bra hälsovård, god arbetsmiljö och möjligheter till vidareutbildning. Men lönen måste också vara tillräckligt bra för att det ska kännas som att det är värt att fortsätta.

– Genom internationell forskning vet vi att god hälsa, ekonomisk vinning av att arbeta, efterfrågad kompetens och uppskattning samt möjligheter att fortsätta utvecklas är faktorer som är avgörande för att man vill fortsätta att arbeta. Men det finns också de som måste fortsätta att arbeta därför att pensionen inte räcker till.

”Ålderism” (diskriminering p g a ålder) på arbetsplatsen har visat sig ha större bortmotande effekt än exempelvis diskriminering på grund av kön eller etnicitet. Det måste därför förebyggas om fler ska vilja arbeta längre.

– Just nu driver vi ett projekt i samverkan med Veteranpoolen AB, där vi bland annat undersöker motiven till att fortsätta arbeta för en ny arbetsgivare efter uppnådd pensionsålder. Vi är också intresserade av på vilket sätt arbetet bidrar till individens välmående, med vad och hur man helst vill arbeta. Parallellt söker vi forskningsmedel för att studera hur arbetsplatser påverkar äldre personers vilja att arbeta efter uppnådd pensionsålder och hur mediabilden av äldre arbetstagare ser ut. Genom att avtäcka och bearbeta eventuella missuppfattningar om äldre arbetskraft hoppas vi kunna bidra till ett förlängt, möjligt och lustfyllt arbetsliv efter uppnådd pensionsålder, säger Anita Björklund Carlstedt.


Sara Bref


Anita Björklund Carlstedt

Anita Björklund Carlstedts senaste publikationer i Diva:

  • Björklund Carlstedt, A. (2018). Bridge employment - ett fortsatt arbetsliv. (pp. 44-47).
  • Munck, B., Björklund, A., Jansson, I., Lundberg, K., Wagman, P. (2018). Adulthood transitions in health and welfare; a literature review. John Wiley & Sons
  • Björklund Carlstedt, A., Brushammar, G., Bjursell, C., Nystedt, P., Nilsson, G. (2018). A scoping review of the incentives for a prolonged work life after pensionable age and the importance of “bridge employment”. IOS Press
  • Wagman, P., Björklund, A., Johansson, A., Fristedt, S. (2017). Descriptions of health by EU citizens begging abroad. Society, health and vulnerability 8(1),
  • Bjursell, C., Nystedt, P., Björklund, A., Sternäng, O. (2017). Education level explains participation in work and education later in life. Educational gerontology 43(10), 511-521


Alla träffar från DiVA (97)


2018-04-26