Vad tycker forskare, rektorer och andra verksamma i branschen är viktigast?
Alla partier pratar om vikten av att vi lär oss och utbildar oss hela livet. Arbetsmarknaden i dag kräver att man kan komplettera sin utbildning under resans gång, eller helt byta spår. Men hur ska vi nå dit? Vi frågade elva personer verksamma inom livslångt lärande, vuxenutbildning och kompetensutveckling.
På vilket sätt tycker du att politiker bäst skulle kunna förbättra förutsättningarna för vuxnas och livslångt lärande i Sverige?
Johan Hedström, affärsutvecklingschef LAVI gruppen AB:
En stor och komplex fråga som naturligtvis kan kopplas till en rad önskvärda insatser. Om jag ska lyfta en aspekt, önskar jag se åtgärder som ytterligare stärker företagens förutsättningar att kunna engagera sig i utbildning på alla nivåer. I ett samhälle i stark förändringstakt, är detta en absolut nödvändighet.
Cecilia Bjursell, centrumledare för Encell vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping:
Det finns en nervositet i den politiska debatten som gör att synen på utbildning blir instrumentell. Därför skulle jag vilja se ett politiskt ledarskap där satsningar på utbildning är självklart och motiverat av individens rätt att fritt söka efter kunskap under hela livet.
Eva Nordmark, ordförande i TCO:
Ge högskolan ett omställningsuppdrag! Tiden då det räckte att studera en gång i början av yrkeslivet är förbi, och allt fler kommer att behöva fylla på med kunskaper under hela arbetslivet. Det beror dels på den tekniska utvecklingen som innebär att nya kunskapskrav tillkommer till de jobb vi redan har idag, och att gamla jobb försvinner och ersätts med nya. Det beror även på att det råder brist inom flera samhällsbärande yrken, och att vi dessutom kommer att arbeta högre upp i åldrarna.
För att arbetstagare ska gå i takt med utvecklingen behöver de ges möjligheter till kompetensutveckling under hela livet. Redan idag uppger 44% av yrkesverksamma tjänstemän att de är i behov av kompetensutveckling som de inte kan få genom sin arbetsgivare, och de efterfrågar framförallt högskolestudier. Högskolan måste därför spela en större roll i det livslånga lärandet.
I praktiken krävs det fler kurser som i form och innehåll passar yrkesverksamma, till exempel fler möjligheter att läsa fristående kurser på distans och i flexibel form. Tyvärr har utvecklingen gått i motsatt riktning, med färre fristående kurser inom högskolan. Därför måste högskolan ges uppdrag och förutsättningar för att möta yrkesverksammas behov, och därför vill vi att nästa regering ger högskolan ett omställningsuppdrag. Politiker måste även säkerställa ett studiefinansieringssystem som gör det möjligt för yrkesverksamma att återvända till studier högre upp i åldrarna.
Alve Högman, rektor för Stadsmissionens Folkhögskola och chef för Stadsmissionens Yrkeshögskola:
Att en nationell informationsinsats görs för att informera om folkhögskolan som utbildningsform. Behovet av att kunna studera på ett annat sätt än i gymnasiet för att nå behörighet till universitet och högskola är större än någonsin. Många utan gymnasieexamen riskerar att hamna i utanförskap och samtidigt vet få att man genom folkhögskolestudier kan få en ny livschans. Folkhögskolorna själva har begränsade medel att nå ut.
Att det blir lättare för folkhögskolorna att nå deltagare för etableringskurs och studiemotiverande folkhögskolekurs. Idag krävs det ett större rekryteringsarbete i form av kontaktsökande gentemot Arbetsförmedling vilket tenderar att ta mycket arbetstid i anspråk. Detta är resurser och tid som vi istället skulle kunna lägga på utbildning. Här behövs ett system där deltagare lättare kan komma in och få en väg till aktivt samhällsdeltagande.
Zarah Melander, ombudsman Riksförbundet FUB, intressepolitiskt påverkansarbete inom skola och utbildning:
Jag tycker att det bästa politiker kan göra för att förbättra förutsättningarna för vuxnas och livslångt lärande i Sverige är att förändra de lagar och regelverk som idag stänger ute personer som haft sin skolgång i särskolan från eftergymnasialutbildning. Har du din skolgång i grund- eller gymnasiesärskolan – vilket majoriteten av FUB:s medlemmar har - finns nämligen få möjligheter till ett lärande och utbildning efter studenten.
Vidare anser jag att de regelverk som ger huvudmannen för särvux möjlighet att neka personer med omfattande intellektuell funktionsnedsättning eller flerfunktionsnedsättning behöver tas bort. Även dessa personer behöver få tillgång till ett livslångt lärande - men den möjligheten existerar inte idag. Sist men inte minst behövs satsningar för att öka den specialpedagogiska kunskapen inom såväl vuxenutbildning som eftergymnasialutbildning, så att lärare är rustade att träffa vuxna studenter med intellektuell funktionsnedsättning i lärandesituationen.
Christin Bierbrier, rektor på Röda Korsets folkhögskola:
Att öka antalet terminer som man kan studera på grundnivå – det är omöjligt för lågutbildade personer att läsa in grundskolan på två år. Detta är en bromskloss för många.
Inger Enkvist, professor emerita vid Lunds universitet:
Genom att förbättra utbildningen i grundskolan och gymnasiet, vilket är den bästa grunden för fortsatt lärande.
Kristian Stålne, universitetslektor och forskare vid Malmö universitet samt författare till boken ”Vuxen men inte färdig: Vuxenutveckling – Stadier av komplexitet och mening”:
Enligt forskningen i vuxenutveckling kan vi beskriva vuxnas livslånga lärande i termer av ökad förmåga till komplext tänkande, till perspektivtagande, till självreflektion och till att värdera kunskaps tillförlitlighet. Uttryckt i breda termer, det politiker kan göra för att stödja denna utveckling är att ge människor stöd och förutsättningar för att utvecklas och att verka för att den här typen av förmågor premieras i olika sammanhang som vid tillsättning av tjänster. Framför allt bör politiker föregå med gott exempel genom att låta sitt eget arbete genomsyras av en ambition att bejaka olika frågors komplexitet och agera därefter snarare än att välja enkla lösningar på svåra problem.
Martin Stigmar, universitetslektor och docent i pedagogik vid Malmö universitet:
Politiker kan förbättra förutsättningarna för vuxnas och livslångt lärande genom att i forskningsråd avsätta särskilda medel för högskolepedagogisk forskning samt vuxnas lärande. Det handlar dels om att prioritera medel till att inrätta en nationell enhet som samordnar högskolepedagogisk forskning, dels att stimulera ekonomiska anslag till inrättande av professorstjänster med inriktning högskolepedagogik och vuxnas lärande. Vidare är det viktigt att de pedagogiska enheterna i Sverige ges goda möjligheter att inte enbart arrangera högskolepedagogiska grundkurser utan också fortbildningskurser till den undervisande personalen vid universitet och högskolor.
Fatema Vanat, verksamhetsledare Ibn Rushd Studieförbund - distrikt Gotland-Stockholm-Uppsala:
Folkbildningen med dess unika metoder är en nyckel till ett livslångt lärande. Den ger människor möjlighet att utvecklas tillsammans, möjligheter att möta andra som är lika och olik en själv för att upptäcka nya saker om sig själv och andra. Folkbildningen är deltagarstyrd och utgår därför från individens och gruppens vilja och behov. Med utgångspunkt i den kunskap som deltagarna har med sig bygger folkbildningen vidare med nya perspektiv, insikter och kunskaper. Det är därför viktigt att värna folkbildningen möjligheter att nå fler genom lokala anslag till studieförbunden. Dessutom behövs fler broar och samarbeten mellan folkbildningen och det offentliga, såväl statligt, regionalt som kommunalt.
Carina Lännerberg, avdelningschef Studieförbundet Vuxenskolan Malmö:
Vi på Studieförbundet Vuxenskolan tycker att det är viktigt att personer med intellektuell funktionsnedsättning får lära sig vad det innebär att rösta, att de har rösträtt och hur de hittar information om var de olika partierna står i olika frågor. 6 av 10 röstade inte 2014. Vi har därför tagit fram materialet Mitt val som är på lättläst svenska.