Jubilerande NCs arbete viktigare än någonsin

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) firar 20 år i år. Deras arbete med att påverka, samverka och erbjuda kompetensutveckling baserad på forskning och beprövad erfarenhet är mer aktuell än någonsin nu när många kommuner brottas med brist på behöriga lärare och långa köer till vuxenutbildningar för personer som vill lära sig svenska.

Foto: Eva Dalin/ Stockholms universitet

Föreståndare Karin Sandwall menar att de problem som vållat svarta rubriker i media egentligen inte är något att förvånas över.

– Om man hårdrar det lite så har vi den sfi och den Komvux som vi betalar för i Sverige, säger hon och syftar på det faktum att en sfi-elev kostar minst av alla elever i hela skolväsendet, ungefär i nivå med en plats på ett fritidshem.

– Om man i stället hade valt att investera i den tidiga utbildningen för vuxna så tror jag att det långsiktigt hade blivit en billigare etableringsperiod.

Nu står istället många verksamheter med en skriande brist på resurser, främst utbildad personal, och en ofta relativt svag kommunal styrning. Samtidigt som det görs otroligt mycket bra på sina håll ute i landet, med de medel som finns.

– Det är ju allvarligt att det inte finns någon likvärdighet inom sfi utan det beror mycket på var man hamnar i landet.

Efterlyser uppgradering av utbildningen

Karin Sandwall menar att det är självklart att bristen på behöriga sfi-lärare märks i undervisningen. Men även de behöriga skulle kunna vara bättre förberedda, hon anser att det borde läggas mer vikt vid utmaningen i att undervisa just vuxna elever under lärarutbildningen. Det blir en stor skillnad när eleverna är personer som är vana att klara sig i samhället, kanske har en gedigen yrkesbakgrund, ansvar för försörjning av familjen och har mycket erfarenheter i bagaget.

– Att tro att man ska klara av den här otroligt heterogena målgruppen på en termins studier, det tycker jag är helt horribelt, säger hon och syftar till de 30 hp i svenska som andraspråk som krävs för att en person med pedagogisk examen ska bli behörig sfi-lärare.

– Jag skulle önska att det fanns en lärarutbildning som har ett konsekvent vuxenperspektiv, där man till exempel lär sig utgå från och tillvarata vuxnas resurser i undervisningen på ett systematiskt sätt.

De som drabbas är främst de som inte har någon eller bara en kort utbildningsbakgrund med sig när de kommer till Sverige. Den som redan har en lång utbildning har lättare att klara sfi-utbildningen snabbt.

– Då har man en vana vid studier som väldigt tydligt ger utslag i statistiken. Om man inte är van att använda skrift för att ta till sig kunskaper så är det såklart en stor utmaning, både för lärare och elever.

Efterfrågar regeringsuppdrag

De senaste årens händelser i världen med efterföljande flyktingströmmar kommer att innebära fortsatta utmaningar för vuxenutbildningen länge än. Många elever från introduktionsprogrammet ska nu in på Komvux och Karin Sandwall menar att det kunde man ha förutsett och satsat resurser på redan tidigare.

– Man behöver göra någonting snabbt nu tror jag, både för sfi och för övrig utbildning inom Komvux.

De satsningar som nu görs på kompetensutveckling kring nyanlända inom vuxenutbildningen är mycket små jämfört med det som satsats på grundskola och gymnasium. Karin Sandwall menar att NC skulle kunna göra mycket mer bara området prioriterades från politikerhåll. Hon hoppas att Komvuxutredningen i augusti kommer att lägga förslag på gedigna insatser för kompetensutveckling av Komvux-lärare.

Karin Sandwall leder den utredning som regeringen nyligen tillsatte för att se över hur sfi kan förbättras.

Hjälp till att kombinera yrke och språk

NC jobbar bland annat också med ett projekt med en didaktisk modell för integrerad språk- och yrkesutbildning. Modellen är avsedd att stödja samarbetet mellan språklärare och yrkeslärare. Från början var det ett ESF-projekt tillsammans med Stockholms stad men man har nu även prövat modellen i andra delar av landet. Och det är angeläget.

– De här eleverna har inte tid helt enkelt med att man först lär sig ett språk och sen ett yrke, säger Karin Sandwall.

Lärarna har inte med sig den här typen av samverkan från sin utbildning och kan ha svårt att hitta arbetsmetoder som fungerar. Modellen ska nu provas på undersköterskeutbildningen i Stockholm, en bransch som skulle ha stor nytta av en snabb etableringsprocess och där många nyanlända skulle kunna få jobb. NC arbetar också med ett projekt med språkombud i vården. Där är målet att flera på arbetsplatsen ska kunna involveras för att stödja flerspråkiga arbetstagares språkutveckling och för att kunna stödja utvecklingen av både yrkeskunskaper och språkkunskaper. Bemötandet har varit positivt och det finns en önskan från arbetsgivarna att kunna hjälpa sin personal med det här.

– Det är ett viktigt projekt och ett viktigt förhållningssätt, att integration är ett ömsesidigt projekt, säger Karin Sandwall.

Jubileumsåret 2018 kommer att märkas på flera sätt. Bland annat under den konferens som anordnas i mitten på oktober. Platserna var slut en vecka efter att de släpptes vilket visar att det finns ett enormt sug efter kunskap kring svenska som andraspråk hos lärare ute i landet.


Sara Bref

2018-08-28