Svenskan lyfter när man ser helheten

I Hässleholm får undervisningen i svenska för invandrare besök från intresserade myndighetspersoner och lärare, både från Sverige och utomlands. Många är nyfikna på deras koncept, RSFI, och de ska bland annat presentera det på Nationellt centrum för andraspråks symposium i höst. Vi har intervjuat Sofie Grahn Hillve, lärare och specialpedagog, som även är projekt- och processledare på Ifous (Innovation, forskning och utveckling i förskola och skola), om vad som gör RSFI så intressant.

Sofie Grahn Hillve, Sune Samhan, Ingrid Weimers


RSFI står för Resurs, Språk, Friskvård, Integration och är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden.

– Det vi har gjort, som är annorlunda än många andra projekt, det är att vi har slagit samman alla de här delarna, säger Sofie Grahn Hillve och syftar på resurs, språk, friskvård och integration (RSFI).

Inom RSFI arbetar man med tanken att en person som har flytt från sitt hem och kommit till Sverige först måste landa. Det kan finnas mycket i bagaget, traumatiska upplevelser i hemlandet och inte minst själva beslutet att fly, som gör att en person helt enkelt inte kan fungera i en aktivitet åtta timmar per dag till en början.

– Det handlar om att titta på den enskilda personen. Hur mår man?

Landa – lära – jobba

I det svenska systemet är de åtta timmarna inbyggda, det är de som avgör hur mycket pengar som betalas ut och det i princip oavsett vad som åstadkoms under den tiden. I RSFI har man, med arbetsförmedlingens goda minne, kunnat fokusera på individen och var hen befinner sig. Hur ser livet ut just nu och vad går att klara av.

– Vi tänker oss att det finns en landa-fas, en lära-fas och en jobba-fas. Dock inte med tydliga gränser mellan, säger hon.

De strävar efter att anpassa aktiviteterna efter vilken fas personen i huvudsak befinner sig i just då.

Bakgrunden till projektet är en förstudie som gjordes i Hässleholms kommun. Det man bland annat såg då var att det inte går att bortse från de mänskliga omständigheter som den som kommer till Sverige befinner sig i, och har kommit från. Det tar tid att landa i sitt nya hem. Etableringssystemet förutsätter att personen är väl fungerande från start. Till och med mer väl fungerande än vad vi andra förväntas vara eftersom man för att få sin ersättning fullt ut måste vara aktiv i en verksamhet åtta timmar per dag, varje vecka, året om.

I förstudien lyfte flera intervjupersoner att bearbetningen av det personerna som flytt hit har varit med om, vare sig det sker med vårdens hjälp eller på egen hand, tar tid och måste få ta tid.

Vågar diskutera kulturskillnader

En annan av de slutsatser som drogs i förstudien var att ”även om vi alla är lika mycket värda, får inte denna princip leda oss att tro att alla är likadana. Det är två helt olika storheter.” Det syftar på de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och flera av de länder som vi har tagit mot många flyktingar från. Sofie Grahn Hillve refererar bland annat till World Values Survey som visar hur länder placerar sig i förhållande till varandra när det gäller värderingar och individualism.

Karta från World Values Survey


I förstudien skriver man bland annat att ”det är lätt att konstatera att det händer någonting avgörande när en människa på flykt, med en helt annan kulturell bakgrund, möter det relativt sett välfungerande svenska, liberala statssystemet. Det som händer kring detta möte får en avgörande inverkan på individens integrationsmöjligheter; hennes syn på lärande, utbildning och arbete och hennes möjligheter att snarast bli självförsörjande.”

Det finns så mycket annat som kan konkurrera ut lärandet i den situation personerna befinner sig i när de har kommit hit. En chef med mångårig erfarenhet av mottagandeverksamhet sa i intervjuerna att ”Vi har inte förstått vilka det är vi tar emot och ibland tror jag heller inte att vi vill lära oss något. Vi är förblindade av våra egna, organisatoriska behov och vår egen, individualistiska kultur.”

Inom RSFI strävar man efter att vara extra tydlig i början av etableringsprocessen, berättar Sofie Grahn Hillve, för att skapa en trygghet och en bra struktur för dem som vänt upp och ner på sitt liv. Undervisningen baseras på forskning och de har utvecklat RSFI med utgångspunkt i vad som kom fram i förstudiens intervjuer.

– Vi har jobbat stenhårt med att förverkliga det som står i förstudien.

Vad är effektivitet?

En stor del av framgången i projektet beror på det nära samarbetet med arbetsförmedlingen. En person från arbetsförmedlingen är placerad på 75 procent i projektet och är handläggare för alla deltagarna. Glappet mellan myndigheter är därmed borta och det går att individanpassa det annars så stelbenta systemet. Meningen är att det ska bli effektivt i ordets rätta bemärkelse, snarare än att enbart mäta antalet timmar.

– Vi tror att etableringsprocessen måste se annorlunda ut för att ge resultat. I stället för att pressa på med allting från första början så måste det för vissa få ta längre tid i starten, säger Sofie Grahn Hillve.

Åtta timmars närvaro säger ingenting om hur fort lärandet eller integrationen kommer att gå, menar hon.

Språklärandet står självklart i fokus men vägarna dit är många. Bland annat har RSFI, med stöd av kommunen, startat ett makerspace där personerna kan ägna sig åt kreativa aktiviteter som ett led i lärandet. Makerspacet är öppet för alla i kommunen.

RSFI är ett ESF-projekt som sträcker sig fram till i vinter. Vad som händer sen är oklart men de har skickat in nya ansökningar för att kunna fortsätta utveckla metoden. Man har sett goda resultat i projektet, de som hade stagnerat inom traditionell sfi eller de som had en jobbig situation med sig har exempelvis kommit framåt på ett bra sätt här i stället för att ramla ut ur systemet. Under projekttiden har det krävts extra resurser men Sofie Grahn Hillve och hennes kollegor ser att det skulle kunna vara en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt fördelaktig modell.

Vinsten är svår att räkna på i kronor. Genom att bygga nära relationer och kunna se till individens situation just nu har de lyckats få tillbaka personer som har genomgått tuffa perioder av olika slag in i undervisningen, efter en period där närvaron har varit låg. Om de i stället hade kastats ut ur systemet så hade det kostat det mycket pengar långsiktigt, inte minst med tanke på eventuella barn som drabbas om föräldrarna hamnar i utanförskap.



Sara Bref


2018-08-29