Forskningsmiljön vuxenpedagogik och folkbildning vid Linköpings universitet

Det går inte att prata om forskning om vuxenpedagogik i Sverige utan att nämna Linköpings universitet och Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande. Två starka forskningsmiljöer, vuxenpedagogik och folkbildning respektive yrkesutbildning och yrkesdidaktik, gör avdelningen till en viktig aktör när det kommer till forskning om frågor som rör vuxenutbildning, folkbildning och yrkesutbildning.

Porträtt av man med vit t-shirt och kavaj.

Foto: David Einar

Forskningsmiljön vuxenpedagogik och folkbildning har under flera år arbetat med ett stort projekt om migration, lärande och social inkludering, tillsammans med forskare i socialt arbete vid Campus Norrköping. I den första fasen intervjuade de 174 nyanlända, ett femtiotal cirkelledare och lärare samt 25 verksamhetschefer eller rektorer. Forskarna undersöker Komvux (sfi), studieförbundens arbete med vuxna asylsökande, och språkintroduktionsprogrammet på gymnasieskola och på folkhögskola. Tanken är att förstå vilka insatser och utbildningar som hjälper nyanlända migranter på sin väg in i det svenska samhället.

I rapporten Svenska(r) från dag ett syns bland annat det stora sociala arbete som cirkelledarna gör när de möter de nyanlända, något som inte framkommer ”på pappret”. En bok om projektet, Utbildning i migrationens tid: viljor, organisering och villkor för inkludering, lanseras under våren hos Studentlitteratur.

Stor uppföljning

Projektet har nu gått in i sin andra fas, då man har fått pengar från Vetenskapsrådet (VR) för att göra uppföljande intervjuer med personerna 2-3 år senare. Det ger möjlighet till en tillbakablick och förmodligen en annan reflektion över vad de mötte då.

– Alla är ju positiva första gången och det beror ju sannolikt till en del på att de befinner sig i en prekär situation. Det blir kul och intressant att se vad de säger i efterhand, säger Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik som leder arbetet.

Avdelningen i Linköping har länge haft en stark och produktiv forskning inom området vuxenpedagogik och vuxnas lärande, både i Sverige och internationellt.

Nyligen fick de fem miljoner från Skolverket för att undersöka hur lärare inom vuxenutbildningens alla delar förstår, tolkar och relaterar till de styrdokument som finns inom komvux, under 2021 ska de bland annat arbeta med en enkät och intervjuer med komvuxlärare. Dessutom är tre ytterligare VR-finansierade projekt igång: partiskolningens didaktik, marknadsorienteringen av komvux samt simuleringsbaserat lärande inom yrkesprogram på gymnasienivå.

Fakta:

Det är 28 anställda i miljön, varav 10 doktorander av vilka 3 är anställda som adjunkter men som i sin tjänst även är forskarstuderande. Därutöver 2 emeritusprofessorer, 2 emerituslektorer och 4 till doktorander, varav 1 jobbar som lärare på komvux, 1 jobbar med annat och 2 är pensionärer.


Inom avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande drivs även Mimer, det nationella programmet för folkbildningsforskninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, redaktionsarbetet för den europeiska vuxenpedagogiska forskningstidskriften RELA, European Journal for Research on the Education and Learning of Adultslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (länk), och för den nordiska forskningstidskriften om yrkesutbildning NJVET, Nordic Journal of Vocational Education and Traininglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stabil miljö

När Andreas Fejes ska beskriva receptet på Linköpingsgruppens framgång är det två saker han lyfter fram.

– För det första är en styrka att vi är en stor miljö med en bra grundfinansiering som i sin tur har bidragit till att vi kunnat generera många externa uppdrag. Vi är välfinansierade genom det hårda arbete vi gör, säger han.

De har en tät koppling med både grundutbildningen och det omgivande samhället, och är den avdelningen vid Linköpings universitet som har högst antal externa uppdrag per anställd.

Den andra ingrediensen för gruppens framgång som Andreas Fejes tar upp är specialiseringen och valet av forskningssammanhang: komvux, sfi, folkhögskola, studieförbund och på senare tid även yrkeshögskolan.

– Vi tittar på de delar av det svenska utbildningssystemet som de flesta utbildnings- och skolforskare skiter i, om man hårdrar det, säger Andreas Fejes.

Forskning om folkhögskolan

I höstas kom beskedet att regeringen skjuter till medel för en forskarskola riktad till folkhögskollärare, som Linköpings universitet ska hålla i. Beslutet var välkommet, bristen på forskning om och inom folkhögskolan har påtalats länge. Folkhögskolan hamnar ofta vid sidan om i diskussioner och debatter, satsningar på särskilda utbildningsformer plockar inga lätta politiska poäng.

Den preliminära tidsplanen är att rekrytera de tolv licentiaterna under våren, för att kunna dra igång 1 september 2021. Den största utmaningen är finansiering av folkhögskollärarna själva. Det finns inga riktade medel för det utan tanken är att huvudmännen ska bekosta studier på halvtid under fyra års tid. Folkhögskolorna har det i regel kärvt ekonomiskt, men det finns ett stort intresse bland lärare och det var flera som hörde av sig redan när ryktet började sippra ut så förhoppningsvis går det att lösa.

– Fokus för forskarskolan är på praktiknära forskning, så det ska var väldigt nära verksamheten. Utgångspunkten är att de som deltar ska göra projekt som är nyttiga för sina skolor.

Forskningen som genereras har potential att vara till nytta för såväl den enskilda skolan som folkhögskolan generellt och hela forskningsfältet.

– Det blir ett enormt kunskapstillskott om den här utbildningsformen.

 

 

Tre av publikationerna från 2020:

Fejes, A., Muhrman, K. & Nyström S. (Red.). (2020). Om vuxenutbildning och vuxnas studier en grundboklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Andersson, P., Colliander, H. & Harlin, E-M. (Red.). (2020). Om Folkhögskolan: en särskild utbildningsform för vuxna. länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Köpsén, J. (2020). Knowledge in VET curricula and power in society and labour market: Policy and practice: demands-based and employer-driven Swedish higher vocational educationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (PhD dissertation). Linköping University Electronic Press, Linköping.

2020-12-17