På studiebesök hos landets nyaste folkhögskola
Sveriges nyaste folkhögskola ligger mitt i Göteborg, på andra våningen i ett ganska anonymt hus. Här har ett sextiotal människor hittat sin plats i tillvaron, för kortare eller längre tid. Mimi folkhögskola vänder sig särskilt till den med psykisk ohälsa, så här finns många deltagare med nfp-diagnos, ångest eller depression.
Vi kommer till Mimi folkhögskola på torsdag eftermiddag, då finns det möjlighet för deltagarna att sitta kvar och få hjälp med något som de behöver extra stöd i. Det sitter små grupper lite varstans i lokalerna. Några har dukat upp fika bland de uppslagna böckerna, några tar en paus för att gå ner till affären. Andra sitter fullt fokuserade på sina uppgifter. Det är lugnt och ganska tyst, med avbrott för något skratt ibland.
Linnéa sitter med sina matteböcker vid ett bord långt inne i lokalerna. Hon berättar att hon hoppade av gymnasiet och inte hade pluggat på sju år innan hon kom hit. Upplägget på Mimi folkhögskola gör att hon nu har tid, energi och hjälp för att komma ifatt, och med förnyat självförtroende är siktet inställt på vidare studier till civilingenjör.
Linnéa får medhåll av Danait, som också har valt att utnyttja ett av veckans tillfällen till stödtid. Hon berättar om en jobbig tid i grundskola, gymnasium och komvux. Det har inte fungerat, förrän nu.
– Jag känner att lärarna tar hänsyn till ens eget behov. Man känner sig sedd på ett annat sätt. Den här skolan har tagit ut saker i mig själv som jag inte visste att jag hade, säger hon.
Högskola känns plötsligt genomförbart, och Danait siktar på socionom.
Eftersom nästan alla här har någon form av psykisk problematik finns det större förståelse för att man kan ha en dålig dag, att man behöver mer tid, en lugnare miljö eller har saker i bagaget som tar kraft. Linnéa och Danait berättar att lokalerna på Mimi folkhögskola känns som en trygg plats för dem. Det känns välkomnande. Alla de som tidigare var ”den udda i klassen” har här skapat en hel skola, beskriver Linnéa det som.
Storleken gör att alla känner alla. De tre klasserna mixas beroende på ämnen i olika konstellationer. Men även den som behöver extra förutsägbara dagar fixar det när det är i den här begränsade skalan.
– Det gör något när det är en mindre grupp, säger Alinde Thorén som är lärare här. Hon berättar att även om de drömmer om, och planerar för, nya lokaler, med fler grupprum, NO-salar och ett ordentligt kök, så finns det ett värde i det lilla formatet.
Mimi folkhögskola startade vid årsskiftet, men har redan några år på nacken som filial till Arbetarrörelsens folkhögskola. Den drivs nu av Folkhögskoleföreningen Gyllenhuset och har fått ett tidsbegränsat stadsbidrag till 2024, med möjlighet att skicka in en ny ansökan sedan.
Efter beskedet att Mimi skulle bli en egen folkhögskola har man märkt av ett ökat intresse. Många hör av sig med frågor eller kommer hit på studiebesök, vilket Linnéa och Danait tipsar intresserade om. Den som har tidigare dåliga erfarenheter från skolmiljö kan behöva se vari skillnaden ligger, och prata med deltagarna själva.
– Du är inte för duktig eller för dålig för att gå här. Det är väldigt mycket för alla, säger Linnéa innan hon återgår till matematiken.
Sara Bref
