Vad behövs för en geografiskt jämlik tillgång till högre utbildning?

Folkbildningen når ut till alla Sveriges kommuner, men tillgång till högre utbildning är koncentrerat till kommuner som har ett lärosäte eller ligger i närheten av ett. Utvecklingen av lokala campus skulle kunna jämna ut förutsättningarna för individer och samtidigt lösa en del av glesbygdens kompetensförsörjningsproblematik.

Professor Cecilia Bjursell diskuterar 'livslångt lärande för alla och överallt' i detta korta föredrag:


Genom projektet Nya vägarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har konceptet med lokala campus för att föra den högre utbildningen närmare människor undersökts och utvecklats. I en förstudie med ett campus i området Dalsland-Årjäng, redovisad i rapporten CAMPUS DALSLAND länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster– konceptutveckling och förstudie om uppbyggnad av ett lokalt campuslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, skriver man bland annat: 

Förutom det faktum att frågan om tillgång till högre utbildning i hela landet har stor aktualitet, finns ett antal andra mycket viktiga faktorer som bidrar till de goda förutsättningarna för Campus Dalsland:
1. Kompetensbehoven i näringsliv och offentlig verksamhet i området kommer att
fortsätta att vara stora under överblickbar tid. Nya verksamheter kan tillkomma och
fler yrken kräver eftergymnasial utbildning.
2. De tillfrågade utbildningsanordnarna är aktivt intresserade (Högskolan Väst, Karlstads
universitet, Kunskapsförbundet Väst, Karlstads Teknikcenter, Polismyndigheten m.fl.)
3. Andra aktörer vill ”hänga på” (Innovatum Science Park, projektet
”Innovationsplattform Dalsland” m.fl.) och ser Campus Dalsland som en kommande
värdefull mötesplats för utveckling.
4. Campus Dalsland kan bli ett nav för att bygga upp FoU-satsningar, inte minst tack
vare utvecklat forskningssamarbete mellan Högskolan Väst och Högskolen i Östfold
5. Campus Dalsland kan bli en attraktiv miljö för startupbolag och för människor som
efterfrågar en bra distansarbetsplats.
6. Regionalt utvecklingsansvariga ser stora behov av omställning och ”lyft” för Dalsland.

Etablering av ett Campus Dalsland skulle kunna bli en central drivkraft för nytändning och utveckling i Dalsland och Årjäng. Det skulle också kunna ge reella effekter i form av höjd utbildningsnivå, minskad utflyttning och förändrad demografi. Campus Dalsland kan bli en viktig hävstång för att vända en delvis negativ utveckling till mer positiva framtidsvyer.

Organisation

I rapporten AVTAL, STRUKTUR OCH ORGANISATION – om hur kommuner och lärosäten samverkar och organiserar sig för ökad tillgång till högre utbildning, länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterockså den från projektet Nya vägar, finns bland annat exempel på hur tre redan etablerade lokala campus är organiserade, Campus Skellefteå, Campus Västervik och Campus Värnamo.

I samtliga tre fall vilar verksamheten på att de aktuella kommunledningarna tar ett
strategiskt ansvar och definierar campusverksamheten som en uttalad tillväxtfråga – kanske rentav som en överlevnadsfråga. Utifrån erfarenheterna inom ramen för hela Nya Vägar-projektet bedömer vi att det är nödvändigt med den typen av ansats när man arbetar med ett lokalt campus för högre utbildning. När kommunalt driven campus- eller lärcentraverksamhet inordnas under utbildningsnämnd – den ordning som är överlägset vanligast i dagens utbildningslandskap – skalas en mängd viktiga perspektiv bort såsom långsiktig kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, lokal och regional utveckling, akademisk studiemiljö etc.

Idag finns ganska få lokala campus i Sverige med fokus på högre utbildning. Samtidigt driver regeringen frågan om att högre utbildning ska vara tillgänglig i hela landet. Fler kommuner som tar strategiska grepp i denna riktning kan bidra till att det blir verklighet. Ett strukturerat statligt stöd för samverkan mellan kommuner och lärosäten kring tillgång till högre utbildning skulle ytterligare stötta en sådan utveckling.

Samverkan

I rapporten Innovativ utbildningssamverkan för livslångt lärandePDF har Cecilia Bjursell tillsammans med Anna-Carin Ramsten på Vinnova tittat på hur forskning, utbildning och innovation nu tar plats i samverkan mellan högskola och det omgivande samhället. I rapporten finns fem fallbeskrivningar på innovativ utbildningssamverkan: Campus utan lärosäte, industrin som utbildningspartner, kommunal förvaltning ger högskolekurs , näringslivsförlagd kurs vid teknisk högskola samt socialförvaltningen startade utbildningsenhet. Bjursell och Ramsten drar bland annat följande slutsatser:

  • Närhet underlättar samverkan och regionala satsningar kan vara lämplig
    nivå för att nå tillräcklig storlek samtidigt som man har närhet till verksamheterna.
  • Samverkan i högre utbildning kan sägas genomgå ett kulturellt skifte
    mot ansatser som stöder aktivt lärande och ett ansvarstagande i samhället.
  • Den utbildningsinnovation som vi har identifierat genom fallbeskrivningarna sker på initiativ av externa aktörer som kontaktar lärosäten utifrån konkreta behov.

Skottland som exempel

Genom University of the Highlands and Islandslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har man i Skottland lyckats med just detta, att genom samverkan och utbyggnad av lokala campus ge fler personer möjlighet att läsa vidare men ändå bo och verka i sin hembygd. Målet där var att "Ingen ska ha mer än 30 km till minst 30 bachelorprogram". Projektet Nya vägar har haft utbyte med UHI, och professor Stuart Gibb presenterade bland annat UHI och deras resa vid Nya vägarkonferensen 2020länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

2021-02-08