Högskolan ska främja ett livslångt lärande

Det blev ett 'ja' till den föreslagna ändringen i högskolelagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra skrivningen i högskolelagen kring högskolornas roll för det livslånga lärandet. Ändringen börjar gälla 1 juli 2021. Förslaget kan läsas nedan.

– KK-stiftelsen ställer sig positiv till att högskolornas ansvar för det livslånga lärandet och samverkan förtydligas i lagen. Vår uppgift sedan starten 1994 är att stödja kunskaps- och kompetensutbyte mellan akademi och näringsliv. Att samverkansuppgiften nu tydliggörs kommer att bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft, säger KK-stiftelsens vd Eva Schelin i en kommentar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Från Utbildningsutskottets betänkande  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.2020/21:UbU16 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige: Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 

Regeringens förslag

– Regeringen föreslår att det i högskolelagen ska anges att högskolorna i sin
verksamhet ska främja ett livslångt lärande (1 kap. 5 §).

Regeringens skäl för lagförslaget

Regeringen anser att det finns ett behov av att tydliggöra lärosätenas ansvar
för t.ex. fortbildning och vidareutbildning genom en reglering i högskolelagen.
Mellan 1993 och 2007 reglerades i högskolelagen att det i den grundläggande
utbildningen även ingick fortbildning och vidareutbildning. Skälet för att ta
bort bestämmelsen om att det i högskoleutbildning även ingår fortbildning och
vidareutbildning var att det ansågs rymmas inom uppgiften att bedriva
utbildning. Styr- och resursutredningen pekade i sitt betänkande Samordnad
och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) på att framtidens
arbetsmarknad med ökad digitalisering, ökat behov av högskoleutbildade
inom exempelvis hälso- och sjukvård och teknik, ökad internationalisering och
en arbetskraft som arbetar längre upp i åldrarna kommer att ställa högre krav
på att universitet och högskolor ska ta ett större ansvar för yrkesverksammas
kompetensutveckling, även i fråga om omställning på arbetsmarknaden. Att
tydliggöra detta ansvar var också en rekommendation som Riksrevisionen gav
utifrån sin granskning av livslångt lärande (RiR 2016:15). Ett liknande behov
har även påtalats av den blocköverskridande arbetsgrupp som står bakom
pensionsöverenskommelsen (dnr. S2017/07369). Regeringen bedömer att
efterfrågan på fortbildning och vidareutbildning samt karriärväxling på
eftergymnasial nivå kommer att öka. En bestämmelse om lärosätenas ansvar
att främja livslångt lärande bedöms bidra till att lyfta fram frågan i lärosätenas
prioriterings- och uppföljningsarbete. Regeringen gör bedömningen att ett
utpekande av lärosätenas ansvar i högskolelagen bör underlätta lärosätenas
långsiktiga planeringsförutsättningar för prioriterings- och uppföljningsarbetet
och klargöra deras ansvar gentemot studenter och arbetsgivare. Regeringen
anger vidare att medel för livslångt lärande föreslogs i den sjunde extra
ändringsbudgeten under 2020 (prop. 2019/20:167) samt i budgetpropositionen
för 2021.
Regeringen föreslår att högskolelagens bestämmelser ska förtydligas på ett
sätt som harmonierar med den terminologi som numera används såväl i den
nationella regleringen i övrigt som i internationella sammanhang, dvs. att
använda begreppet livslångt lärande.