Låg innovationshöjd hos svenska livsmedelsproducenter: ny forskning ska stärka konkurrenskraften.

De svenska innovationssystemen är inte byggda för att möta behoven hos de mindre företagen i livsmedelskedjan. Det visar ny kunskap från forskningsprojektet ”Innovation i livsmedelskedjan” vid Jönköping International Business School.

Sammanlagt har drygt 1 300 företag intervjuats om innovation, samverkan och behov av stöd för innovation- och affärsutveckling. Forskningsprojektet leds av forskarna Sara Johansson och Lina Bjerke som är verksamma vid CEnSE, Centrum för entreprenörskap och regional utveckling, vid Jönköping International Business School.

Båda har en omfattande erfarenhet av datainsamling med fokus på innovation inom små företag i olika branscher. Innovationsforskningen har haft en tradition att fokusera på stora städer och stora företag, och här har CEnSE varit banbrytande i sin forskning om innovationsprocessen i mindre företag.

Nationell strategi

Livsmedelsbranschen är ett utmärkt exempel på en bransch med många små företag.

- 99% av företagen inom livsmedelskedjan har färre än 10 anställda och majoriteten företag finns på den svenska landsbygden, berättar Sara Johansson som tidigare har jobbat på Jordbruksverket med olika livsmedelsrelaterade frågor, bland annat med uppföljning av den nationella livsmedelsstrategin.

Och det är just den nationella livsmedelsstrategin som är upprinnelsen till forskningsprojektet, förklarar hon.

- Projektet finansieras av Tillväxtverket som har regeringens uppdrag att arbeta med kunskap och kompetensförsörjning i livsmedelskedjan. Ökad utbildningsnivå i livsmedelskedjan är en nödvändighet för att nå livsmedelsstrategins målsättningar, men också för att stärka företagens förmåga att ta till sig ny kunskap och forskningsresultat. Detta är något som vi studerar närmare i ett forskningsprojekt som handlar om just betydelsen av kunskap och kompetens för innovation och utveckling i småföretag. Denna forskning finansieras av Tillväxtverket och projektet drivs av samverkansorganisationen Sweden Food Arena.

Rapporteras till regeringen

Datainsamlingen har skett via en enkätundersökning som riktats till företag i hela livsmedelskedjan.

Avsikten är att identifiera i vilken utsträckning som små företag är innovativa och hur detta skiljer sig åt i olika delar av livsmedelskedjan. Livsmedelskedjan är intressant eftersom den nästan uteslutande består av så kallade mikroföretag, det vill säga företag med färre än 10 anställda. Denna typ av företag är inte särskilt väl beforskade när det kommer till innovation. Genom enkätundersökningen vill man också hitta luckor i innovationssystemet och underlätta stödet till små företag. Resultatet ska rapporteras via Tillväxtverket till regeringen som underlag inför kommande budget.

Tilltala konsumenterna

Det yttersta målet med livsmedelsstrategin är att stärka konkurrenskraften i den svenska livsmedelsproduktionen. Produktionskostnader i Sverige är dyra, konstaterar Sara Johansson.

"Vi kan inte konkurrera med andra länder genom priset på maten."

- Vi kan inte konkurrera med andra länder genom priset på maten. Därför behöver svenska producenter tillföra mervärden till sina produkter så att konsumenterna är villiga att betala extra för dem.

Som ett bra exempel nämner hon Wapnö gård utanför Halmstad som har vidareutvecklat sitt varumärke på ett sätt som tilltalar konsumenterna. För ett femtontal år sedan marknadsförde gården sin mjölk med argumentet att närproducerat var färskare och gav längre livslängd. I dag är det hållbarhetsaspekten som står i fokus. Även verksamhet och produktionsmetoder har utvecklats för att tillföra produkterna nya mervärden; gården producerar också eget kött samt biogas och vindkraft.

Lägre nyhetsvärde

En tidig slutsats från projektet är att innovationsgraden inte är lägre i livsmedelskedjan än i andra delar av näringslivet.

- Däremot kan vi se att det är en mindre andel företag i livsmedelskedjan som gör innovationer som har ett stort nyhetsvärde, det vill säga en hög innovationshöjd. De flesta innovationer som görs är inte särskilt banbrytande utan bygger på mindre förändringar, säger Sara Johansson.

En förklaring till att innovationerna inte har så hög höjd, är att det är få av företagen som bedriver egen forskning och utveckling. Verksamheterna finns vanligtvis långt från privata och offentliga forskningsmiljöer. Den vanligaste samarbetspartnern vid innovationsutveckling är istället ett annat företag.

Anpassning av systemen

De innovations- och främjandesystem som vi har i dag inom innovation och affärsutveckling är ofta nära kopplade till högskolor och Science Parks. Inom jordbrukssektorn saknar många av företagarna helt akademisk bakgrund och har ingen koppling till dessa aktörer. Sannolikheten att en småländsk bonde åker in till Science Park i Jönköping för att prata innovation efter mjölkningen är väldigt liten, konstaterar Sara Johansson:

- Den kunskap och forskning som finns om innovation och innovationsprocesser är i hög grad baserad på information om större företag och företrädesvis företag som finns i större städer. Därmed kan vi också förmoda att innovationssystemen inte är särskilt väl anpassade efter de specifika behov som finns i småföretag, säger Sara Johansson och påpekar att detta inte på något sätt är unikt i Sverige.

- Så här ser det ut i många länder. Man skulle kunna säga att systemet omedvetet inriktas på de stora företagen. För svenskt vidkommande beror det som sagt på att den befintliga statistiken har dålig täckning för landsbygd och mindre företag.

Men, betonar hon: innovation handlar inte bara om nya patent – de är ju trots allt ganska sällsynta. Mindre innovationer är också viktiga eftersom de, steg för steg, kan leda till större genombrott.