Kvalitetstypologi underlättar diskussionen om kvalitet i vuxenutbildningen
Kvalitetsarbete i vuxenutbildningsverksamhet kan förstås genom tre dimensioner som kompletterar varandra – administrativ, pedagogisk och demokratisk kvalitet. Det visar en ny studie från Encell.
Under hösten 2014 har fyra forskare från Encell genomfört en studie av hur Sveriges kommuner arbetar med kvalitet inom vuxenutbildningen. I studien har forskarna kommit fram till att det finns skäl att förtydliga vad som avses med kvalitet inom vuxenutbildningen och har därför föreslagit en kvalitetstypologi som särskiljer mellan tre olika dimensioner av kvalitet: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet.
Demokratisk kvalitet handlar både om hur väl vuxenutbildningen uppfyller de samhällsmål som är satta för utbildningen och hur väl utbildningen förbereder de studerande för ett deltagande i ett demokratiskt samhälle.
Pedagogisk kvalitet rör själva utbildningen, både vad gäller utbildningens innehåll och en bredare syn på de studerandes personliga utveckling genom utbildning.
Administrativ kvalitet rör verksamhetens stödprocesser inklusive ekonomi. Här är det lättare att sätta kvantitativa mått och göra uppföljningar.
Utgångspunkten för typologin var en svårighet med mål- och resultatstyrning utifrån vuxenutbildningens komplicerade målbild. Dessutom kan nationella mål och kommunens mål delvis dra i olika riktningar, förklarar Cecilia Bjursell som är en av forskarna bakom studien.
Kvalitetstypologin är ett förtydligande av de ansvarsområden som återfinns i mål på nationell, kommun- och verksamhetsnivå i vuxenutbildning. I ett första steg kan typologin vara ett stöd för en diskussion kring vad som avses med kvalitet i verksamheten. Nästa steg är att genomförandet av kvalitetsarbetet och val av verktyg och arbetssätt kan komma att se olika ut beroende på hur man definierar kvalitet inom respektive dimension.
Syftet med kvalitetstypologin är att den ska vara vägledande vid valet av verktyg och arbetssätt hela vägen från tanken med verksamheten, visioner och mål, till praktisk handling och uppföljning av utfallet.
En finess som forskarna framhåller med denna indelning är att lyfta ut administrativ kvalitet som en egen dimension i förhållande till demokratisk och pedagogisk kvalitet. På så sätt går administrativ kvalitet att hantera som en separat del. Därmed är det också möjligt att tona ner betydelsen av de kvantitativa mått som är förknippade med administrativ kvalitet. Det som mäts syns och konsekvensen av detta kan bli att administrativ kvalitet, som är lättare att kvantifiera, får företräde framför utbildningens kärnprocesser.
För att utveckla kvalitet inom de pedagogiska och demokratiska dimensionerna kan det vara lämpligt att sätta fokus på kvalitativa verktyg och arbetsmetoder. Det är viktigt att det får finnas en bredd och abstraktion i gemensamma mål och överenskommelser inom båda dessa dimensioner, vilket är i linje med demokratiska antaganden.
Studien kommer att finnas tillgänglig i sin helhet om en månad.
Följande forskare har medverkat:
