Första etappen av integrationsstudien i Sverige och Kanada avklarad
Nu är första omgångarna med intervjuer gjorda i den studie där forskare ska jämföra hur syriska flyktingar i Sverige respektive Kanada har kommit in på arbetsmarknaden. Studenterna Beatrice Ruderfors och Ellen Adolfsson har intervjuat representanter för ideella organisationer, och även anställda på en del berörda myndigheter, i Jönköpings kommun.
Beatrice Ruderfors och Ellen Adolfsson blev klara med det treåriga programmet ”Internationellt arbete – inriktning globala studier” vid Högskolan för lärande och kommunikation i våras. De skrev om bostadssegregation i sitt examensarbete: ”Mina grannar ser exakt ut som jag själv – En studie om boendesegregations påverkan på utanförskap och gemenskap.”
I sommar har de arbetat med intervjuer i projektet, ”Non-government organization facilitation of labour market and entrepreneurship experiences of Syrian refugees to Canada and Sweden”, där tanken är att kartlägga vilket arbete som görs för att underlätta integration, hur det görs och vem som gör det, för att kunna se vad som skiljer de båda länderna åt. Likadana intervjuer görs i Kanada och senare i projektet ska syrier i Sverige och Kanada intervjuas för att se vad de tycker har hjälpt dem mest under deras väg in på arbetsmarknaden.
Professor Helene Ahl leder projektet på den svenska sidan och professor Benson Honig från McMaster University i Kanada är initiativtagare och den som håller i arbetet i Kanada.
Kommunen får beröm
Beatrice Ruderfors och Ellen Adolfsson berättar att engagemanget för att delta i sommarens intervjuer har varit stort från de som har tillfrågats. Inga data är bearbetade än så det går inte att säga något om resultatet, men den känsla de tar med sig från intervjujobbet är positiv.
– Jönköping är en bra stad, har många sagt, att arbeta med detta i. Det är så mycket kyrkor och föreningar som vill hjälpa till, säger Ellen Adolfsson.
– Jag har fått jättemycket positivt kring kommunens arbete, när det kom så många. Man tyckte verkligen att de steppade upp och tog sitt ansvar, säger Beatrice Ruderfors.
Men visst har det kommit fram kritik också, till exempel mot långa handläggningstider för asylansökningar och att vissa satsningar kom igång alldeles för sent. Det som borde ha gjorts 2015 gjordes i vissa fall inte förrän 2017. Det finns även en oro för vad som kommer att hända efter valet i september.
En av frågeställningarna i studien är om – och i så fall hur – de olika organisationerna konkurrerar med varandra, om medel och om deltagare. Även om konkurrensen om medel är en realitet så har det i intervjuerna kommit fram att det finns mycket samarbete mellan aktörerna, bland annat när det gäller att schemalägga aktiviteter för nyanlända så att de inte krockar tidsmässigt.
– Det har varit så intressant att höra hur de jobbar med det rent praktiskt, säger Beatrice Ruderfors.
Mötesplatser en nyckelfaktor
När representanterna för de olika organisationerna har pratat om integration och vad de ser som viktiga faktorer för att den ska lyckas är det en faktor som återkommer, som en nyckel till framgång men också som en svårighet att ro iland, nämligen att träffa och umgås med svenskar. Det var det många av de intervjuade som hade tankar kring.
– Mina tryckte väldigt mycket på föreningslivet. Det är ju en väldigt stor del av vårt samhälle som kanske inte finns i Syrien. Det är lite så vi umgås, säger Ellen Adolfsson.
Både Ellen Adolfsson och Beatrice Ruderfors har ett stort engagemang för globala frågor och integration och nu går de vidare mot masterstudier inom samma ämne. De tycker att intervjujobbet under sommaren har gett nya insikter och inspiration till fortsatt arbete.
– Jag känner mig väldigt positiv till utvecklingen, säger Ellen Adolfsson.
– När man sitter där så känner man sig väldigt hoppfull, säger Beatrice Ruderfors.
Sara Bref
