Forskargruppen Vuxnas lärande vid Stockholms universitet

Forskarna i den grupp som fokuserar på vuxnas lärande vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholmsuniversitet har som mål att utveckla kunskap om hur vuxna deltar i och lär sig av övergångar i livet. Övergångar mellan till exempel utbildning och arbete, arbete och fritid eller mellan olika utbildningsformer.

Collage över personerna vid Vuxnas lärande på Stockholms universitet.

En bred palett av forskningsområden ryms hos forskargruppen Vuxnas lärande, som exempelvis migration, identitetsformeringsprocesser, professionalisering, karriärutveckling, folkbildning och virtuella miljöer som arenor för lärande. Ett exempel på pågående projekt är Footprints - I fotspåren på motståndskraftiga unga: lyckade utbildningsvägar och inträdet i högre utbildning, som Ali Osman och Carina Carlhed arbetar med. Ett annat är Fickor av (o-) jämlikhet – som handlar om unga vuxnas utbildnings-och livskarriärer i utsatta förorts- och glesbygdsområden, som Agnieszka Bron, Camilla Thunborg och Ali Osman håller i.

Forskargruppen består av 13 personer, varav 2 professorer, 5 docenter, 3 doktorer och 6 doktorander. En av forskarna är Małgorzata Malec-Rawiński, som sedan flera år driver ett projekt om äldres lärande. Projektet fokuserar på bland annat polska migranter och svenskfödda äldre, men även hur äldre engagerar sig i lokalsamhället. I början av 2021 ska hon och några andra forskare växla upp arbetet med projektet ytteligare genom att arbeta med det tillsammans.

I ett delprojekt tar sig Malgorzata an döden själv, där hon presenterar och analyserar döende personers historia och reflektioner, samt sina egna livserfarenheter av att ha hanterat andras död, till exempel med artikeln “Dying in a country where you were not born - stories of dying in the light of life experiences from the biographical perspective”.

– Ju mer jag forskar om åldrande och äldre, och delar mina erfarenheter med studenter, desto mer övertygad blir jag om att det här är ett viktigt område att forska om men också att diskutera kring, säger hon.

Pandemin har gjort det här än tydligare. Covid-19 har fått världen att bromsa upp och människor har blivit mer rädda för det okända, döden har kommit närmare vardagen.

– Processen att dö, och de ökade dödstalen bland äldre människor, borde tvinga oss att reflektera över att dö och över döden, men också över situationen och känslorna hos de familjer som har förlorat någon älskad på grund av pandemin.

Malgorzata menar att den situation som många av dem som har dött av covid-19 har tvingats gå igenom, att spendera sin sista tid i livet och dö utan att ha någon närstående vid sin sida, verkligen borde få oss att tänka till. Döden och att dö är lika viktigt som hela livet i övrigt, menar hon.

– Vi kan säga att människor har dött, dör och kommer att dö, men min analys visar att processen, och döden, är en del av livet och vi som individer och samhälle borde ta hand om döende under humana förutsättningar och också försöka hjälpa människor att dö så som de önskar, speciellt när de är äldre, säger Małgorzata Malec-Rawiński.



Tre av årets publikationer från Vuxnas lärande:

Carlhed Ydhag, C. (2020). Uppkomsten av ett professionellt medicinskt fält. Läkares, sjuksköterskors och laboratorieassistenters formeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Stockholm Studies in Education 1, Stockholm University Press.

Thunborg, C., Osman, A. & Bron, A. (Accepted). Being in limbo or learning to belong? - Telling the stories of asylum seekers in a mill town. Studies in the Education of Adults.

Nørholm Lundin, A. (2020). De boende säger nej! Engagemang, mobilisering och organisering för att påverka lokala byggnadsplanerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I Schoug, A. & Hill, N. (red.) Informellt lärande i civilsamhället.

 

Intervjuer med två av gruppens medlemmar:

Ali Mohamed studerar lärande och identiteter på sociala medier

Arbetarbildning lika aktuellt nu som då - men under annat namn

2020-12-17