Han studerar lärande och identiteter på sociala medier

Ali Mohamed vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet intresserar sig för vad som händer när vi umgås och diskuterar på nätet. Han studerar lärande och formandet av kollektiva identiteter i grupper på Facebook.

Foto: Morteza Eslahchi

Ali Mohameds forskning är inte enkel, diskussionerna i de grupper han har valt ut, som har från tiotusentals till flera hundra tusen medlemmar, pågår dag som natt och kan stundtals bli väldigt hätska. Hans monografi ska vara klar under senare delen av 2021 och nu är all datainsamling färdig. Det är ett gediget material att analysera, med hundratals sidor av kommentarer.

Det är en netnografisk studie, det vill säga jag studerar människor genom att försöka vara med dem och se vad de gör i praktiken. Se vad de använder, hur de använder det och på vilket sätt, när det blir hetsig debatt. Jag följer trådarna när de växer fram, säger han.

Netnografi är en etnografisk ansats som avses studera gemenskaper på nätet i sina naturliga miljöer. Ali Mohamed ska bland annat jämföra hur samtalsklimat och bildandet av kollektiva identiteter skiljer sig mellan öppna och slutna grupper på Facebook. För att få studera en sluten grupp krävs en etisk prövning, dessutom medför den här typen av studie en rad etiska överväganden när det gäller hur materialet ska presenteras.

– Jag måste återberätta på ett annat sätt. Jag försöker översätta vissa citat till engelska, sen också avidentifiera alla namn. Jag har skippat den personliga identiteten och fokuserar på den kollektiva identiteten.

Allt för att det inte ska gå att lista ut vilka personer det handlar om, citat får inte vara sökbara till exempel.

Av samhällsintresse

Forskningen om vad som händer i internets slutna rum är intressant ur flera aspekter, och har studerats av bland andra FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut). Samhällsintresset har bland annat att göra med risken att människor radikaliseras i dessa slutna miljöer. Diskussionerna blir ofta polariserade och Ali Mohamed har sett att det inom grupperna kan bildas olika typer av kollektiva identiteter. Diskussionerna blir hätska, särskilt i en sluten grupp där människor känner att de kan uttrycka sig mer fritt.

– Det finns regler i alla grupper men många av de reglerna skippas och människor pratar mera öppet om olika ämnen. Det finns en tendens att sådana här miljöer kan bidra till radikalisering.

Och radikaliseringsmekanismerna gäller inte bara de politiska frågor som vi kanske först tänker på när ordet radikalisering kommer på tal. En gradvis polarisering verkar kunna ske oberoende av vilket ämne gruppen av människor har samlats kring.

Kort bakgrund:

Grupper i olika typer av sociala medier har vuxit fram som en stor och viktig arena för interaktion. Facebook betraktas av flera forskare som en plats där vi i interaktion definierar och utvecklar våra ståndpunkter, attityder, trosföreställningar, ideologier och så vidare. Om vår identitet formas av interaktion online behöver forskningen om identitetsformering följa efter. I många grupper i sociala medier sker ett polariserat offentligt samtal som enligt flera forskare bidrar till radikalisering.

– Om man skulle studera det utifrån ett tekniskt perspektiv då skulle man kunna säga att Facebook är en propagandamaskin. Människor radikaliseras även om de diskuterar något annat, även om de diskuterar mat, säger Ali Mohamed.

Att vara en del av och studera denna miljö, med hätska diskussioner, personangrepp, hårda ord och polarisering, är tröttande. Ali Mohamed berättar att han har varit tvungen att ta ett steg tillbaka ibland för att orka. Även som objektiv observatör riskerar man att påverkas negativt av stämningen.

Få tongivande

I en grupp med flera hundra tusen medlemmar kan ändå de som är aktiva i diskussionerna räknas i hundratal. Det är en liten klick som formar gruppens identitet, eller identiteter, och som sätter agendan i diskussionerna. Ytterligare några begränsar sitt engagemang till att reagera på inlägg och kommentarer genom Facebooks olika symboler, eller dela inlägget vidare. Det är en utmaning att genom en analys försöka tolka vad olika personer avser när de reagerar och interagerar med ett inlägg.

– Jag försöker skapa förståelse för vad som sker där. Vad säger människor där, vad skriver de om, vad gör de, hur gör de? Och se också vilka identiteter som kommer till uttryck i den här polariserade samhällsdebatten som sker där. Syftet är också att förstå hur människor lär i grupper som jag betraktar som virtuella praktiker, som kan vara trygga för vissa människor, säger Ali Mohamed.

 

Sara Bref

2020-05-27
2020-05-27