Sanna Hedrén

Arbetslagets mående påverkar vad som kan diskuteras

Sanna Hedrén har i sin forskning visat hur klimatet i ett arbetslag kan påverka hur man samtalar om sin praktik, och om lösningar på problem som uppstår.

Två och en halv timmes planeringstid i veckan. Vad räcker det till om du är lärare i fritidshem? Jo det räcker till att släcka bränder, lösa det akuta, se till att det finns vikarier och att skeppet inte sjunker. Det räcker inte till att samtala kring praktiken, att tillsammans i arbetslaget diskutera vad som hänt, hur det har hanterats och hur man framåt bäst ska arbeta. I sin avhandling har Sanna Hedrén Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. studerat hur de samtalen, som normalt inte hinns med, kan se ut.

Intresset för det kollegiala samtalet väcktes när Sanna Hedrén arbetade på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, där kollegorna regelbundet gick igenom dokumentation och reflekterade sinsemellan, för att bättre förstå barn och barns språk.

– Jag gillade verkligen det sättet att titta på praktiken och samtala med varandra och jag upplevde att det var väldigt givande att göra det, och att vi också utvecklade ett sätt att prata om praktiken, vilket gjorde att vi kunde se nya saker. Så för mig som praktiker var det ett jättevärdefullt arbetsverktyg, säger hon.

Men det som också var fascinerande var hur tankarna i samtalen ibland inte hängde med ut i verksamheten sedan. Hur det som sågs som det kompetenta barnet ändå lätt möttes med en suck när det strulade till sig i barngruppen.

– Det fick mig att bli intresserad av hur viktigt språket och samtalet är för det vi gör på jobbet varje dag. Hur vi pratar om barn och hur vi pratar om vår praktik, det spelar roll.

En doktorandtjänst på Högskolan Väst lockade, men problemet var att den var inriktad mot fritidshem. Något som hon nu som disputerad ser som värdefullt, både för forskningen i sig och för vad hon kan ta med tillbaka till förskolevärlden från fritidshemmet.

– Jag tänker att det finns en poäng med att byta praktik när man ska studera den. Någon annan som inte har jobbat i den kan få upp ögonen för saker som man hade varit blind för annars. Jag ser det som en stor vinst i efterhand att jag gjorde det. Jag har förstått mer om fritidshemspraktik, men också om förskolepraktik, som jag har arbetat i, säger hon.

Tid för reflektion

I sin forskning har hon låtit två arbetslag inom fritidshem ta en del av sin planeringstid för att samtala och reflektera över en specifik situation i sin vardag, som de själva såg som särskilt problematisk. Varannan vecka samlades de för att gå igenom material som de själva filmat eller fotat veckan innan under mellanmålet, för att kollegor emellan samtala kring vad som hände, varför och vad som kunde ändras.

– Det som de upplevde var att mellanmålet är en stökig stund. Det är inte riktigt kontroll över vad som händer, barnen är uppspelta. Det är en krock mellan hur barnen är och vad personalen vill att mellanmålet ska vara för något.

Det som Sanna Hedrén såg i sina studier var att de två arbetslagen hade väldigt olika samtalsklimat, och att det speglade hur klimatet i arbetslaget i övrigt var. Sanna Hedrén beskriver skillnaden som flerstämmigt respektive enstämmigt meningsskapande.

I ena fallet hade arbetslaget inte kommit samman som grupp. De har inte arbetat tillsammans särskilt lång tid, och det var stora skillnader i hur länge de hade funnits i yrket och det fanns få gemensamma referensramar. De var överens om att inte vara överens. Det var accepterat att tolkningarna av vad som hände på den inspelade filmen varierade, men på ett villkor.

– Så länge man pratar om det här problematiska, då är man överens. Men när man börjar prata om hur man ska lösa de här problemen eller gå vidare, då är det som att det blir locket på, det är då den här flerstämmiga kommer in, säger hon.

Om någon i gruppen föreslog en lösning så kontrade någon annan direkt med en annan lösning, eller argument för varför förslaget inte skulle fungera. De parallella stämmorna som hela tiden hördes gjorde det svårt att mötas och diskutera samma sak.

Rörande överens

I det andra arbetslaget var gruppen mer sammansvetsad. De flesta hade arbetat länge ihop och var överens om det mesta. Det var en hel del tyst kommunikation, man behövde inte säga så mycket för att förstå varandra. Här var meningsskapandet enstämmigt.

– Vad som än sägs, vilka tolkningar som än yttras om de här filmerna så bemöts det med igenkänning eller med bekräftelse. Vad som än sägs så håller de andra med. Det gör att samtalet sker hela tiden med bara en röst, för att det är det som sägs som lever vidare. De har det jättebra och fint som arbetslag men det blir inte så konstruktivt utifrån att de sitter där och ska försöka utveckla mellanmålet, säger Sanna Hedrén.

Trots att arbetslaget själva valt ut mellanmålet som en problematisk situation blev samtalet hela tiden ett reproducerande av hur välfungerande allting var. Båda arbetslagen hade med andra ord sina utmaningar att lösa för att få till ett konstruktivt samtal. Men bara det att samtalen kom till stånd var en vinst, enligt personalen själva.

– Det tyckte det gav mycket. Det uttryckte de också i samtalen. Dels tyckte de att det var skönt, dels väldigt ovant att kunna fokusera på en så avgränsad del av praktiken under så lång tid, för det hade de aldrig haft möjlighet att göra förut.

Sanna har fått positiva reaktioner på sin avhandling, bland annat just för att hon har studerat hur saker sägs, inte bara vad som sägs. Oavsett om man anser att det finns ett yrkesspråk eller inte så poängterar hon vikten av att bygga en samtalskultur, för att över huvud taget börja prata med varandra om sin praktik.

– Jag hoppas att avhandlingen gör avtryck, både i det här med samtalskultur och att man inte bara pratar om planering utan att man pratar om vad som har hänt och varför vi ska göra något annat, eller fortsätta med samma. Men jag hoppas också att jag sätter ljuset på det sociala klimatet i arbetslaget, och att det är så viktigt för hur man gör fritidshem, för det har inte fokuserats så mycket i forskningen tidigare, säger Sanna Hedrén.

 

Sara Bref


En guide till livslångt lärande i arbetslivet - del 1, med Cecilia Bjursell (2 min):

2022-11-28