På den här sidan hittar du avsnittet "praktisk guide 1" som handlar om att involvera barn och familjer som forskningsdeltagare.

För att hitta det du söker snabbare kan du använda dig av länkarna nedan.

Vi vill använda oss av processer som säkerställer att barn och familjer och eventuellt professionella är väl informerade och villiga att delta samt att de är respekterade och får stöd under hela forskningsprocessen.

Vi vill säkerställa att barn och familjer spelar en central roll både som forskningsdeltagare och där det är lämpligt även som medforskare, att deras bidrag respekteras samt att deras röst valideras genom hela forskningsprocessen.

Vi vill anpassa forskningsinstrument, rapporter och processer för att säkerställa att de är passande för barn och familjer, samt reflekterar mångfalden av barn och familjer.

Syftet med denna guide är att utrusta forskare med förslag på hur de kan involvera barn och familjer som forskningsdeltagare, genom att ta hänsyn till både deras styrkor samt områden där de kanske behöver extra stöd.

Det är viktigt att uppmärksamma att vi forskar med en heterogen grupp. Detta innebär att det kommer finnas olika behov beroende på om forskningsdeltagarna är barn, ungdomar eller vuxna. Dessutom bör hänsyn tas till deltagarnas kognitiva förmåga och kommunikativa färdigheter samt hur bekanta de är med forskarteamet och forskningsprocessen.

Rekrytering av deltagare

För att säkerställa att rekryteringen inkluderar slutanvändare, som forskningen riktar sig till kan det vara bra att använda så många kanaler som möjligt för informationsspridning såsom sociala medier, nätverk, organisationer osv.

Information om studien och samtycke

  • Säkerställ att den skriftliga informationen om studien och samtycke är enkel, tydlig och informativ samt eventuellt använder visuellt stöd då det behövs.
  • Ge möjlighet för barn och familjer att ställa frågor om sin medverkan. Lyssna aktivt och säkerställ att deltagaren förstår det som är nödvändigt. Ställ förtydligande frågor för att säkerställa att deltagaren förstått. Detta kan ta tid men är viktigt inför samtycke/medgivande.
  • Använd ett tydligt språk för att undvika feltolkningar, både i muntlig och skriftlig information.
  • Den skriftliga informationen och designen på informationsbrevet ska vara tydlig – exempelvis inte för mycket text på varje sida.
  • Var tydlig med vad som kommer krävas av deltagarna och var tydlig med att den muntliga och skriftliga informationen är samstämmig.
  • Visuellt stöd (illustrationer, foto, bilder) kan användas för att förtydliga nyckelområden.
  • Använd gärna foton av de forskare som barnen och familjerna kommer möta samt platsen där forskningsaktiviteter kommer äga rum.

Praktiska tips för att schemalägga forskningsaktiviteter

  • Överväg att bjuda in till en informell träff innan den egentliga datainsamlingen för att deltagarna ska kunna bekanta sig med forskarteamet och miljön.
  • För att undvika stress planera träffar utifrån barn och familjens behov.
  • Beroende på deltagarnas ålder, kan det vara bra att ta hänsyn till mat- och sovtider samt andra rutiner som barnet och familjen har.
  • Använd eventuellt bilder för att visa byggnaden, entrédörren och andra landmärken för att göra det enkelt att hitta och känna igen sig.
  • Säkerställ att vägen till mötesplatsen är välskyltad.
  • Skaffa eventuellt parkeringstillstånd till deltagarna samt en karta som visar ingången, parkering och plats för träffen.
  • Lämna eventuellt ett mobilnummer där du kan nås med ett SMS eller samtal vid frågor.
  • Skicka ett SMS som påminnelse på dagen för träffen.
  • Säkerställ att barnen och familjen har kontakt med samma person i forskarteamet samt att de får löpande information från forskarteamet.

Tillhandahåll en barn- och familjevänlig miljö

Struktur för den fysiska miljön

  • Säkerställ att miljön är anpassad efter barn och familjers behov (till exempel avskalad miljö/ombonad miljö). Detta kan vara en hjälp för att barnet och familjen ska känna sig lugn. Barn i behov av särskilt stöd kan ha sensoriska svårigheter som kanske kräver förändringar i miljön för att utöka enga-gemanget och deltagandet.
  • Oavsett om du intervjuar, observerar eller inkluderar en deltagare på annat sätt så är det viktigt att miljön i möjligaste mån är anpassat efter barnet och familjen.

Avledning

  • Säkerställ att miljön är lugn och att det är minimalt med störande moment (även en tickande väggklocka kan vara störande för vissa).
  • Beroende på barnets behov, undvik för många bilder och planscher på väggarna som kan vara störande. Ha bara det mest nödvändiga som behövs för forskningsaktiviteten.
  • Tänk på passande inredning/möbler för barnet.

Ljus

Barn i behov av särskilt stöd kan vara känsliga för ljus, vilket kan påverka deras koncentrationsförmåga, interaktion och beteende.

  • Använd så mycket naturligt ljus som möjligt alternativt dimma ljuset.
  • Säkerställ att det inte finns några blinkande ljus/lampor.
  • Oftast är det inte ljuset i sig, utan reflektionen av ljuset på en vägg eller andra ytor som kan vara ett bekymmer.
  • En keps kan vara ett alternativ för ett barn som är känslig för ljus.

Ljud

Barn i behov av särskilt stöd kan vara känsliga för samt distraheras av ljud, exempelvis gälla röster. De kan också bli oroliga av oförutsedda höga ljud.

  • Reducera i möjligaste mån ljud i miljön.
  • Om möjligt, informera barnet om vissa ljud som kan uppkomma.
  • Be barnet att berätta för dig när ett ljud blir distraherande eller direkt smärtsamt.

Temperatur

Barn i behov av särskilt stöd kan reagera olika på temperatur. De kan även vara känsliga mot olika material, där det blir obekvämt med vissa kläder.

  • Då det inte alltid är möjligt att anpassa rumstemperaturen, så informera barnet och familjen om detta, så de eventuellt själva kan ta med sig extra kläder.

Dofter

Dofter som kanske inte uppfattas av andra, kan upplevas som besvärande av personer som är känsliga för dofter.

  • Använd inga starka parfymer, aftershave eller liknande.
  • Några kan även vara känsliga för dofter från mat, vilket kan vara bra att ha i åtanke vid val av lokal.

Bekvämligheter

  • Säkerställ att det finns väntrum för familj och syskon, samt att det finns leksaker, böcker osv.
  • Tillgång till familjevänlig toalett, anpassat för eventuella hjälpmedel.
  • Om datainsamlingen är omfattande, kan det vara bra att ta en paus så att deltagaren kan vila.

Stöd i forskningsaktiviteterna

  • Säkerställ att deltagaren vet vad som ska hända (vem kommer närvara, hur lång tid kommer det ta osv.). Om deltagaren inte vet vad som ska hända kan oro skapas och påverka datainsamlingen.
  • Använd eventuellt visuellt stöd.
  • Det kan vara lämpligt att använda ett tidsschema eller en checklista med alla aktiviteter. En belöning eller paus kan höja motivationen om det är många aktiviteter.
  • Att använda en timer eller klocka kan vara en hjälp för vissa barn att hålla koll, medan det för andra kan medföra stress och oro.
  • För vissa barn kan det vara en hjälp att använda skyltar med röd/stop; grön/gå; ta en paus. Ett visuellt tecken kan vara enklare och bättre för barnet att använda än att de själva ska berätta när de behöver en paus.
  • Anpassa ditt språk och informationen till deltagarens kognitiva förmåga. Inhämta information från en förälder, lärare eller annan närstående gällande bästa sättet att kommunicera med barnet och familjen.
  • För att inte missuppfatta en deltagares förmågor, kan det eventuellt vara bra att använda bilder i forskningsmaterialet.
  • Säkerställ att deltagaren har förstått dina frågor/instruktioner. Ställ eventuell enkla och förtydligande frågor.
  • Använd eventuellt närstående/förälder för att assistera där det behövs samt för att pilot-testa frågor.

Att involvera deltagare i studier med flera kontakter

  • Använd regelbundna och korta e-mails med nyhetsbrev för att hålla kontakten med deltagare.
  • Att skicka personliga hälsningar kan vara ett sätt att hjälpa vissa deltagare att vara involverade i ett projekt.
  • Kylskåpsmagneter med kontaktuppgifter kan vara en hjälp för vissa.
  • Det viktigt att vara tydlig med upplägg och uppdatering var i forskningsprocessen deltagarna befinner sig. Förvarna när processen närmar sig slutet.

Efter avslutade forskningsaktiviteter

  • Uppföljning med ett tack via e-mail, post eller på annat lämpligt sätt.
  • Ge återkoppling gällande resultatet.
  • Ge möjlighet för att ställa frågor om resultaten, exempelvis vid en träff eller via e-post.